Dödens Ros
Han har sökt så länge, i en evighet
Å vad det är han söker är det bara han själv som vet
Han har svart, han har vitt, han var en förvandlingens man
I sin hand bär han en ros och döden e hans namn
Han står där som han alltid gör var natt
Sen plötsligt brister han ut i ett satniskt skratt
Han ser en flicka som har otur att gå förbi
Å han tänker snabbt att henne får det bli
Det är försent hon har inte anat nånting alls
Hans kalla hand griper tag kring hennes hals
Kniven sticker till å känner hur hon dör
Hans hemska skratt är det sista som hon hör
Kroppen faller ner å blodet färgar gatan röd
Han får en känsla av makt när han ser att hon är död
Ännu ett mord i natten ännu ett liv
Han står ensam kvar å torkar av sin blodiga kniv
Hon ligger där på marken under månens kalla sken
Han smeker hennes kropp den är fortfarande varm å len
Han krossar rosen och så ger han henne dödens kyss
Han släpper röda rosblad över henne sen försvinner han tyst
La rosa de la muerte
Él ha buscado por tanto tiempo, por una eternidad
Y lo que busca solo él lo sabe
Él tiene negro, tiene blanco, era un hombre de transformaciones
En su mano lleva una rosa y la muerte es su nombre
Él está parado allí como siempre lo hace cada noche
Luego de repente estalla en una risa satánica
Ve a una chica que tiene la mala suerte de pasar por ahí
Y rápidamente decide que será ella
Es demasiado tarde, ella no ha sospechado nada en absoluto
Su fría mano agarra su cuello
El cuchillo se clava y siente cómo ella muere
Su horrible risa es lo último que ella escucha
El cuerpo cae y la sangre tiñe la calle de rojo
Él siente un poderoso sentimiento al ver que ella está muerta
Otro asesinato en la noche, otra vida
Él queda solo y limpia su sangriento cuchillo
Ella yace en el suelo bajo el frío brillo de la luna
Él acaricia su cuerpo que aún está cálido y suave
Destruye la rosa y luego le da su beso de muerte
Deja caer pétalos de rosa roja sobre ella y luego desaparece en silencio