Honmonstret (Kvinnan Som Vägrade Dö)
Jag spillde blod för dig, slet ut min själ
Men du såg aldrig mig, trots jag var din träl
Krossade minnen av glans
Hyenorna festar på as
Minnet av dig dog, men tog en ny form
Även den bedrog, följde sin norm
Jag ville se dig lida
Ligga på golvet i smärta och kvida
Honmonstret
Kvinnan som vägrade dö
Hon är honmonstret
Kvinnan som vägrade dö
En formskiftare en vaken mardröm
En förälskelse, som sliter upp min söm
Inte ens exocism
Fördriver honmonstret själ
El monstruo femenino (La mujer que se negó a morir)
Derramé sangre por ti, arranqué mi alma
Pero nunca me viste, a pesar de que era tu esclavo
Recuerdos destrozados de esplendor
Las hienas se deleitan con la carroña
El recuerdo de ti murió, pero tomó una nueva forma
Incluso engañó, siguió su norma
Quería verte sufrir
Tumbada en el suelo en dolor y quejido
El monstruo femenino
La mujer que se negó a morir
Ella es el monstruo femenino
La mujer que se negó a morir
Un cambiaformas, una pesadilla despierta
Un amorío, que desgarra mi sueño
Ni siquiera la exorcismo
Expulsa el alma del monstruo femenino