Myrk
Myrk hún læðist svo hljóðlát og köld
inn í daginn og tekur öll völd
Kröftug hún syrgir ei daginn sem drap
og minningar mannsins um gleðinar hrap
Á leið sinni um lífið hún virkar svo tóm
en hlustaðu á vindsins fallega óm
Hver hóf þessa nótt sem að ljósið ei sér?
Fylgdu henni burt og hún tekur við þér
Oscuridad
La oscuridad se desliza tan silenciosa y fría
dentro del día y toma todo el control
Poderosa, no lamenta el día que mató
y las memorias del hombre sobre la caída de la alegría
En su camino por la vida, ella parece tan vacía
pero escucha la hermosa voz del viento
¿Quién comenzó esta noche que la luz no ve?
Síguela lejos y ella te recibirá