Syndafloden
Det har ingen betydelse
hur mycket ni än försöker få mig att inse
Hur mycket ni än tröstar mig och hjälper mig
Det finns alltid den där lilla, men ack så starka gnistan
Som på något sätt lyckas få brasan att fatta eld igen
Som bränner mig inifrån och ut
Hur mycket ni än fyller mig med lögner
Lögner om att allt är bra, det löser sig, det fixar sig
Jag spottar er i ansiktet och tackar för mig
Det räcker, jag har hört tillräckligt många lögner
Lögnerna som tillsammans med elden tar död på mig
Sakta men säkert går jag runt i cirklar
Sakta men säkert självdör jag i denna gråa stad
Av äcklig betong, byggd av äckliga händer
Byggd av falska, lögnaktiga äckel som du
Förvisso hoppas jag djupt inom mig att dina lögner stämmer
Samtidigt som jag ber tyst för mig själv
Efter regn kommer syndafloden i vilken vi alla ska dras med i
El diluvio
No tiene sentido
no importa lo duro que intentes hacerme darme cuenta
No importa cuánto me consuela y me ayude
Siempre hay esa pequeña, pero oh tan fuerte chispa
Que de alguna manera logra hacer que el fuego se incendie de nuevo
¿Quién me quema por dentro y por fuera?
No importa cuánto me llenes de mentiras
Mentiras sobre todo está bien, se resuelve, se arregla
Escupo en tu cara y gracias por mí
Ya basta, ya he oído suficientes mentiras
Las mentiras que, junto con el fuego, me matan
Poco a poco, pero seguro, camino en círculos
Poco a poco me muero en esta ciudad gris
De hormigón repugnante, construido de manos repugnantes
Construido de falso, mentira asqueroso como tú
Seguramente espero profundamente en mí que tus mentiras sean verdaderas
Mientras rezo en silencio por mí mismo
Después de la lluvia llega la inundación en la que todos seremos arrastrados a