Syndafloden
Det har ingen betydelse
hur mycket ni än försöker få mig att inse
Hur mycket ni än tröstar mig och hjälper mig
Det finns alltid den där lilla, men ack så starka gnistan
Som på något sätt lyckas få brasan att fatta eld igen
Som bränner mig inifrån och ut
Hur mycket ni än fyller mig med lögner
Lögner om att allt är bra, det löser sig, det fixar sig
Jag spottar er i ansiktet och tackar för mig
Det räcker, jag har hört tillräckligt många lögner
Lögnerna som tillsammans med elden tar död på mig
Sakta men säkert går jag runt i cirklar
Sakta men säkert självdör jag i denna gråa stad
Av äcklig betong, byggd av äckliga händer
Byggd av falska, lögnaktiga äckel som du
Förvisso hoppas jag djupt inom mig att dina lögner stämmer
Samtidigt som jag ber tyst för mig själv
Efter regn kommer syndafloden i vilken vi alla ska dras med i
Zondvloed
Het doet er niet toe
hoe hard jullie ook proberen me te laten inzien
Hoeveel jullie me ook troosten en helpen
Er is altijd die kleine, maar oh zo sterke vonk
Die op de een of andere manier de vlam weer laat oplaaien
Die me van binnenuit verbrandt
Hoeveel jullie me ook vullen met leugens
Leugens dat alles goed is, het komt goed, het wordt opgelost
Ik spuug jullie in het gezicht en bedank voor de moeite
Het is genoeg, ik heb al genoeg leugens gehoord
De leugens die samen met het vuur me doden
Langzaam maar zeker draai ik rondjes
Langzaam maar zeker sterf ik in deze grijze stad
Van vieze beton, gebouwd door vieze handen
Gebouwd door valse, leugenachtige schurken zoals jij
Zeker hoop ik diep van binnen dat jouw leugens waar zijn
Tegelijkertijd bid ik stilletjes voor mezelf
Na de regen komt de zondvloed waarin we allemaal meegetrokken worden