Semester
Vi har stängt fabriken, åkt så långt som vi kan nå
Långt ifrån trafiken, för att slicka våra sår
Vi har ett eget hus på landet, dit ingen telefon kan nå
Ett glas som klirrar gråk i handen, och radion står på
Och det här är nog så nära, himlen som vi kommer nå
Det här är drömmen om semestern, himlen den är ännu blå
Och bästergöken gal i väster, kom gärna hit och hälsa på
I horisonten seglar båtar, vi seglar längre bort ändå
För radion spelar våra låtar, och jag kan svära på
Att det här är nog så nära, himlen som vi kommer nå
(SOLO)
För vi har stängt farbiken, åkt så långt som vi kan gå
Långt, långt upp till bottenviken,och jag kan svära på
Att det här är nog så nära, himlen som vi kommer nå
(SOLO)
Semestre
Hemos cerrado la fábrica, viajado tan lejos como podemos llegar
Lejos del tráfico, para lamer nuestras heridas
Tenemos nuestra propia casa en el campo, donde ningún teléfono puede alcanzar
Una copa tintinea gris en la mano, y la radio está encendida
Y esto es lo más cerca que llegaremos al cielo
Esta es la fantasía del semestre, el cielo aún está azul
Y el cuco canta en el oeste, ven a saludar
En el horizonte navegan barcos, navegamos aún más lejos
Porque la radio está tocando nuestras canciones, y puedo jurar
Que esto es lo más cerca que llegaremos al cielo
(SOLO)
Porque hemos cerrado la fábrica, viajado tan lejos como podemos ir
Lejos, muy lejos hasta el golfo de Botnia, y puedo jurar
Que esto es lo más cerca que llegaremos al cielo
(SOLO)
Escrita por: Bo Kaspers Orkester / Bo Sundström