Jag Har Hört Om En Stad Ovan Molnen
Jag har hört om en stad ovan molnen,
ovan jordiska, dimhöljda länder,
jag har hört om de solljusa stränder
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag högt måste sjunga!
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen blir trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt ändå.
Jag har hört om ett land utan tårar,
utan sorg, utan nöd, utan strider,
och där ingen av sjukdom mer lider
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Där fröjdas vi alla!
Halleluja! Vart tvivel försvunnit!
Aldrig mer skall jag stappla och falla,
jag är framme, ja, hemma hos Gud
Jag har hört om den snövita dräkten
och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag fröjdas i anden!
Jag kan höra den himmelska sången
och det sliter i jordiska banden,
ty jag vet, jag skall snart vara där.
Ik Heb Gehoord Van Een Stad Boven De Wolken
Ik heb gehoord van een stad boven de wolken,
boven aardse, nevelige landen,
ik heb gehoord van de zonovergoten stranden
en ooit, denk eens, ben ik daar!
Halleluja! Ik moet luid zingen!
Halleluja! Ik ga naar die stad.
Ook al worden de stappen moe en zwaar,
draagt het omhoog en naar huis toch.
Ik heb gehoord van een land zonder tranen,
zonder verdriet, zonder nood, zonder strijd,
en waar niemand meer lijdt aan ziekte
en ooit, denk eens, ben ik daar!
Halleluja! Daar verblijden we ons allemaal!
Halleluja! Waar twijfels verdwenen zijn!
Nooit meer zal ik struikelen en vallen,
ik ben aangekomen, ja, thuis bij God.
Ik heb gehoord van de sneeuwwitte kledij
en van de glans van gouden kronen.
Ik heb gehoord van de hemelse familie,
en ooit, denk eens, ben ik daar!
Halleluja! Ik verblijd me in de geest!
Ik kan het hemelse lied horen
en het scheurt de aardse banden,
want ik weet, ik zal snel daar zijn.
Escrita por: Lydia Lithell