Vem Ser Ett Barn
Konsten att överleva fick jag lära när jag var sju.
Jag var den enda vän jag hade, likadant då som nu.
Och när jag skapade min drömvärld, i mitt rum, hördes röster där nedifrån
fulla av hat och hån.
Min mammas gnat, min pappas arrogans
Som om jag inte fanns
Vem ser ett barn med ambitioner när han tycks trög och stum?,
när hans föräldrar ser en främling, ointressant o dum.
Vem ser ett barn som låser in sig? som blir sjuk av allt väsen där utanför,
vet att han bara stör.
Som aldrig ber om nåt för egen del, allt han gör är ju fel.
När jag var tio flydde min far, utan ett ord till oss som blev kvar.
Han hade visat klart att jag inte dög, jag var en mes och troligen bög.
Jag trodde hans sorti skulle dra, mig och min mor närmre varandra.
Hon fick ett samtal redan då samma kväll.
Sen blev hon var mans egendom, och hennes säng var aldrig tom.
Jag stängde dörr'n och ögonen, men jag fick höra samma gamla ljud igen.
Jag tog den breda lätta vägen utan att känna skam,
med min talang och med min hunger tog jag mig enkelt fram.
Vem ser ett barn som saknar vapen?,
utan värn står han kvar allt till sist i kön, likgiltighet hans lön.
Mina triumfer fick hon aldrig se,
varför skulle jag be?
Vem ser ett barn som inte orkar slita sig loss till slut?
Det var min dröm min heta önskan att hitta vägen ut.
Känner hon aldrig nånsin saknad?, eller sorg känner hon att det finns ett band
bara nån gång ibland.
Jag skulle aldrig våga ringa hem,
tänk om hon säger vem.
Quién ve a un Niño
El arte de la supervivencia se enseñó cuando tenía siete años
Yo era el único amigo que tenía, al mismo tiempo que lo era ahora
Y cuando creé el mundo de mis sueños, en mi habitación, se oyeron voces desde abajo
lleno de odio y burla
El mosquito de mi madre, la arrogancia de mi padre
Como si no existiera
¿Quién ve a un niño con ambiciones cuando parece lento y mudo?
cuando sus padres ven a un extraño, poco interesante o estúpida
¿Quién ve a un niño encerrándose? que se cansa de todo el alboroto exterior
saber que él sólo está molestando
Que nunca pide nada por sí mismo. Todo lo que hace está mal
Cuando tenía 10 años, mi padre escapó sin decir nada de lo que quedaba
Él había dejado claro que yo no era lo suficientemente bueno, era un cobarde y probablemente gay
Pensé que su salida se acercaría, mi madre y yo más juntos
Recibió una llamada esa noche
Luego se convirtió en propiedad de un hombre, y su cama nunca estaba vacía
Cerré la puerta y los ojos, pero volví a oír el mismo sonido de siempre
Tomé el camino amplio de la luz sin sentirme vergonzoso
con mi talento y con mi hambre salí fácilmente
¿Quién ve a un niño sin un arma?
sin protección, sigue siendo todo para durar en las relaciones sexuales, la indiferencia hacia su salario
Mis triunfos que nunca vio
¿Por qué iba a rezar?
¿Quién ve a un niño que no puede liberarse al final?
Era mi sueño, mi gran deseo de encontrar la salida
¿Alguna vez se siente perdida? , o pena que siente que hay una banda
sólo de vez en cuando
Nunca me atrevería a llamar a casa
¿Y si ella dice quién?