Tale Of The Dragonslayer
Runt kring v¥r stunga sm¥j¤vlar slunga,
tassa s¥ tyst med bockfet och svans.
Varulyar yla isande kyla,
sveper i dimma fantygets dans.
B¤va och broder lyssna och hær,
vr¥le fr¥n gast son osalig dær.
Dæden han skrattar flaskan han fattar,
sv¤nger med den tills dagen gryr.
Gastar och spæken skymtas i kræken,
dædingar sl¤par ruttnande lik.
Benrangel skramla spækhander famla,
kv¤ver din strupes rosslande skrik.
Helvetets alla fasor sl¤pps loss,
fan rider runt med hela sin tross.
Dæden han skrattar flaskan han fattar,
sv¤nger med den tills dagen gryr.
Relato del Cazador de Dragones
Circulando alrededor de nuestra pesada armadura,
pisando tan silenciosamente con patas de cabra y cola.
Aullidos de Varulyar, frío helador,
se desliza en la niebla la danza del fantasma.
Temblad y hermano escuchad y ved,
gritos de un espíritu desdichado allí.
La muerte se ríe, la botella agarra,
la balancea hasta que amanece.
Espíritus y espectros se vislumbran en el arroyo,
muertos arrastran cadáveres podridos.
Huesos crujientes, manos grasientas buscan,
ahogan tus gritos roncos en tu garganta.
Todos los horrores del infierno se desatan,
el diablo cabalga con todo su séquito.
La muerte se ríe, la botella agarra,
la balancea hasta que amanece.