Balladen Om Herr Fredrik ÅKare
Vart är du på väg Fredrik Åkare?
Ingenstans, ingenstans...
Då kan vi ta varann i hand
och trä en lustig dans
För jag är ensam på min stig
och ganska tveksam om
vart denna dag mig bära skall
och varifrån jag kom
och varifrån jag kom
Kära Fredrik sa jag,
ge mig nu ett uppriktigt svar
säg mig var är guldringen som du
fordom alltid bar
Nog hade jag en ring en gång, sa Fredrik
det är visst och sant
Den gick jag mig till stampen med
och lämnade i pant
och lämnade i pant
Fredrik sa jag,
det finns många som är pankare än du
Men svara mig nu uppriktigt,
vad säger din fru?
Nog hade jag en fru en gång, sa Fredrik
det är sant och visst
men henne har jag skiljts ifrån
se'n jag såg dig sist
se'n jag såg dig sist
Jag kommer just, sade Fredrik
från en plats där sorgen bor
En kvalens sal, en vredens borg,
ett advokatkontor
Där skrev jag på ett dokument
och nu är allt förbi
Nu går jag mig mot ingenstans
men nu är jag fri!
men nu är jag fri!
Jag har mistat allt jag hade
i livets grottekvarn
Hon har tagit våra möbler,
hon har tagit våra barn
Hon har tagit alla bilarna
i mitt åkeri
Hon har tagit alltihopa
Det ger jag tusan i!
Det ger jag tusan i!
Vart är du på väg broder Fredrik?
Ingenstans, ingenstans...
Jag går här på trottoaren
som i dimma, som i trans
Jag har blivit hitförpassad
för slarv och fylleri
Nu får det bära vart det vill,
men nu är jag fri!
men nu är jag fri!
La Balada de Don Federico el Conductor
¿A dónde vas, Federico el Conductor?
A ninguna parte, a ninguna parte...
Entonces podemos tomarnos de la mano
y bailar alegremente
Porque estoy solo en mi camino
y bastante dudoso sobre
a dónde me llevará este día
y de dónde vengo
y de dónde vengo
Querido Federico, dije,
dame ahora una respuesta sincera
dime, ¿dónde está el anillo de oro que tú
solías llevar siempre?
Sí, tuve un anillo una vez, dijo Federico
es cierto y verdadero
Me lo llevé al empeño
y lo dejé en prenda
y lo dejé en prenda
Federico, dije,
hay muchos más pobres que tú
Pero respóndeme sinceramente,
¿qué dice tu esposa?
Sí, tuve una esposa una vez, dijo Federico
es cierto y verdadero
pero me he separado de ella
desde la última vez que te vi
desde la última vez que te vi
Acabo de venir, dijo Federico
de un lugar donde reside la tristeza
Una sala de angustia, una fortaleza de ira,
una oficina de abogados
Allí firmé un documento
y ahora todo ha terminado
Ahora camino hacia ninguna parte
¡pero ahora soy libre!
¡pero ahora soy libre!
He perdido todo lo que tenía
en la molienda de la vida
Ella se ha llevado nuestros muebles,
se ha llevado a nuestros hijos
Se ha llevado todos los autos
de mi empresa de transporte
Se ha llevado todo
¡Me importa un comino!
¡Me importa un comino!
¿A dónde vas, hermano Federico?
A ninguna parte, a ninguna parte...
Camino por la acera
como en la niebla, como en trance
He sido enviado aquí
por descuido y embriaguez
Ahora que sea lo que sea,
¡pero ahora soy libre!
¡pero ahora soy libre!