Astronaut
Har rest genom tiden
Tillbaka till första fotografiet
Till suddiga minnen
När börja’ jag ta oss för givet
Jag blev som nån annan
Jag gick ensam genom livet
Inte förrän jag stanna’
Kunde jag se vad jag blivit
Som jag, som jag längtat efter dig
O jag, visste inte ens jag saknat dig
Här kommer ljuset tillbaka
Allt som en gång slocknat inom mig
Här kommer allt som jag saknat
Sånt som bara du kan ge till mig
Jag är din Astronaut
Jag reste från jorden
Utan att fatta vad jag lämnat
Kanske på solen
Skulle jag bli mindre ensam
Hur kunde jag tappa
Nånting som jag redan hittat
Hur kunde jag undra
När jag redan hade svar
Som jag, som jag längtat efter dig
O jag, jag behövde bara dig
Jag var ensam som en astronaut
Men ensam den är inte stark
Nu kan jag landa mjukt på marken
Astronauta
He recorrido a través del tiempo
De vuelta a la primera fotografía
A recuerdos borrosos
Cuando empecé a darte por sentado
Me convertí en alguien más
Caminé solo por la vida
No fue hasta que me detuve
Que pude ver lo que me había convertido
Como yo, como yo te he anhelado
Oh, no sabía ni siquiera que te extrañaba
Aquí viene la luz de regreso
Todo lo que una vez se apagó dentro de mí
Aquí viene todo lo que extrañaba
Cosas que solo tú puedes darme
Soy tu Astronauta
Viajé lejos de la Tierra
Sin darme cuenta de lo que dejaba atrás
Quizás en el sol
Podría sentirme menos solo
¿Cómo pude perder
Algo que ya había encontrado?
¿Cómo pude preguntarme
Cuando ya tenía respuestas?
Como yo, como yo te he anhelado
Oh, solo te necesitaba a ti
Estaba solo como un astronauta
Pero solo, no es fuerte
Ahora puedo aterrizar suavemente en el suelo