I Evig Tid
Utan sömn I evig tid, under iskall vintermåne
Utan värme I denna kropp jag bär
Mitt väsen vittrar sönder
I jakt på levande kött
Jag förnimmer en bättre tid
Som fanns före alltig dött
En tid då skogen vacker var
Natur och man I harmoni
Men vi äro evigt dömda till
Existens, från lycka och syfte fri
Evigt levande, evigt död
En el tiempo eterno
Sin dormir Para siempre, bajo la helada luna de invierno
Sin calor En este cuerpo llevo
Mi Ser se está desmoronando
En busca de carne viva
Me siento mejor
Que existió antes de que el todo-muerto
Una época en la que el bosque era hermoso
Naturaleza y Hombre en Armonía
Pero estamos eternamente condenados a
Existencia, de la felicidad y libre de propósito
Vida eterna, muerte eterna