Vandraren
Vandraren har ingen stans att gå, när han kommit fram tillslutet
Månen färgar alla skuggor blå, han är ensam kvar där ute
Långt där borta från en enslig gård, lyser värmen ut I natten
Väcker hungern I hans frusna kropp, som har levt på luft ochvatten
Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om
Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som envandrare
Klockan ringer för en ensam själ, den har lånat röst av döden
Vill den illa eller vill den väl, när den räknar våra öden
Sluta tänka det är svårt ändå, du får ta en dag I taget
Vandraren har ingen stans att gå, om han går vid sista slaget
Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om
Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som envandrare
Det gör ont, men gå ändå, du kan alltid vända om
Det gör ont, men gå ända, du är här och kom hit som envandrare
El caminante
El caminante no tiene a dónde ir, cuando llega al final
La luna tiñe todas las sombras de azul, él está solo afuera
Lejos, desde una granja solitaria, brilla el calor en la noche
Despierta el hambre en su cuerpo congelado, que ha vivido de aire y agua
Duele, pero sigue adelante, siempre puedes dar la vuelta
Duele, pero sigue adelante, estás aquí y viniste como un caminante
El reloj suena para un alma solitaria, ha tomado prestada la voz de la muerte
¿Quiere hacer daño o quiere hacer bien, cuando cuenta nuestros destinos?
Deja de pensar, de todas formas es difícil, debes tomar un día a la vez
El caminante no tiene a dónde ir, si se va en el último momento
Duele, pero sigue adelante, siempre puedes dar la vuelta
Duele, pero sigue adelante, estás aquí y viniste como un caminante
Duele, pero sigue adelante, siempre puedes dar la vuelta
Duele, pero sigue adelante, estás aquí y viniste como un caminante