395px

Nocturno

Evert Taube

Nocturne

Sov på min arm! Natten gömmer
under sin vinge din blossande kind.
Lycklig och varm snart du drömmer
flyr mig i drömmen som våg flyr vind.

Fångas igen. Flämtar. Strider.
Vill inte. Vill. Och blir åter kysst.
Slumra min vän! Natten skrider.
Kärleken vaktar dig ömt och tyst.

Sov på min arm! Månens skära
lyftes ur lundarnas skugga skyggt
och på din barm o min kära
täljer dess återglans timmarnas flykt.

Helig den frid hjärtat hyser
mitt i den virvlande blodströmmens larm!
Slut är din strid. Månen lyser.
Vårnattsvind svalkar dig.

Nocturno

Duerme en mi brazo! La noche esconde
bajo su ala tu mejilla ardiente.
Feliz y cálido pronto sueñas,
me escapas en el sueño como ola escapa al viento.

Atrapado de nuevo. Jadeando. Luchando.
No quiero. Quiero. Y vuelvo a ser besado.
Duerme, amigo mío! La noche avanza.
El amor te guarda tiernamente y en silencio.

Duerme en mi brazo! El brillo de la luna
se eleva tímidamente de entre las sombras de los bosques,
y en tu pecho, oh mi amado,
cuenta el reflejo de sus horas fugaces.

Sagrada es la paz que alberga el corazón
en medio del estruendo del torrente sanguíneo!
Ha terminado tu lucha. La luna brilla.
El viento de la noche primaveral te refresca.

Escrita por: Evert Taube