Mask
Ur jordens mörkaste vrån du krypa
Gömd från allt som i ljuset vågat visa sig
Glömd och dold du ligga och vänta
På en stund då allt är förlorat
Då svek och ångest på ytan stiga
Du kräla upp ur ditt smuts och hat
En mask du är ur tidlös kyla
En larv av mörker, i dess falska form
Nu timmen har kommit för att krypa fram
Med iver du lukta på ditt offerlamm
Lögnaren med sin utsträckta arm
Bedragaren ur alltets tarm
Förtärande ande som spyr falska ord
I en litani av ondska, hat och mord
Dina dåd fördärvet hit nu bringar
Som tänder vassa i otaliga ringar
Glupskt du tuggat, gnagat, malt
Ett avskum ur mörkret, blött och halt
Förfärligt väsen med mänsklig skugga
Med hunger ändlös du själar tugga
Nu timmen har kommit för dig att krypa fram
Med iver du lukta på ditt offerlamm
Lögnaren med sin utsträckta arm
Bedragaren från alltets tarm
Nu sprider du din bittra säd
Vandrar vidare i släkters led
I avskred och vrede, din sort ju frodas
För du blir tusen i en hatande hjärna
Du ditt odjur från ondskans kärna
Máscara
En el rincón más oscuro de la tierra te arrastras
Escondido de todo lo que se ha atrevido a mostrarse a la luz
Olvidado y oculto, yaces esperando
Por el momento en que todo esté perdido
Cuando la traición y la angustia se elevan a la superficie
Te arrastras fuera de tu suciedad y odio
Eres una máscara de frío eterno
Una larva de oscuridad, en su forma falsa
Ahora ha llegado la hora de salir
Con ansias olfateas a tu cordero sacrificado
El mentiroso con su brazo extendido
El engañador de las entrañas del universo
Espíritu devorador que vomita palabras falsas
En una letanía de maldad, odio y muerte
Tus acciones traen la perdición aquí
Como dientes afilados en innumerables anillos
Has masticado vorazmente, roído, triturado
Una escoria de la oscuridad, húmeda y resbaladiza
Una criatura terrible con sombra humana
Con hambre interminable devoras almas
Ahora es tu momento de salir
Con ansias olfateas a tu cordero sacrificado
El mentiroso con su brazo extendido
El engañador de las entrañas del universo
Ahora esparces tu semilla amarga
Continúas en la línea de tus ancestros
En desprecio y furia, tu especie prospera
Porque te conviertes en mil en una mente llena de odio
Tú, bestia de la raíz del mal