Aldrig Mer Igen
Det är mörkt,
kanske midnatt
och jag går
Driver ganska planlöst utan mål
Tomma gator,
men nånstans
håller någon annan
hans hand
Och det bränner till
fast jag gärna ville tro
att jag hade glömt
hur gråten kändes
Så plötsligt stod det klart
att allting underbart
kom aldrig mer igen
Det är slut
nåt är borta
men ändå kvar
Spåren efter allt
som en gång var
är så många
sitter i
Folk jag möter
skyndar sig förbi
Dom kan inte se
inte veta vad som hänt
Och jag vill inte visa
vad jag känner
Så plötsligt står det klart
att allting underbart
kommer aldrig mer igen
Jag är trött när det ljusnar
och jag ser solen
och den värmer
mer och mer
Och jag glömmer
vad jag vet
Men plötsligt är den här
min verklighet
Och det bränner till
fast jag gärna ville tro
att jag hade glömt
hur gråten kändes
Så plötsligt stod det klart
att allting underbart
kom aldrig mer igen
Nunca Más
Es oscuro,
kizás medianoche
y camino
Ando bastante sin rumbo
Calles vacías,
pero en algún lugar
alguien más
sostiene su mano
Y duele
aunque quisiera creer
que había olvidado
cómo se sentía llorar
Así que de repente quedó claro
que todo lo maravilloso
nunca más volverá
Es el final
algo se ha ido
pero aún está presente
Las huellas de todo
lo que una vez fue
son tantas
que me rodean
La gente que encuentro
pasa apresurada
No pueden ver
no saben qué ha pasado
Y yo no quiero mostrar
lo que siento
Así que de repente queda claro
que todo lo maravilloso
nunca más volverá
Estoy cansado cuando amanece
y veo el sol
y me calienta
más y más
Y olvido
lo que sé
Pero de repente está aquí
mi realidad
Y duele
aunque quisiera creer
que había olvidado
cómo se sentía llorar
Así que de repente quedó claro
que todo lo maravilloso
nunca más volverá