395px

Die Wolfstunde

Hedningarna

Vargtimmen

Det är i själva hjärtat
lögnen bor, och svek
Hur kan jag därom tala
vist, med mildhet?

Jag svär att jag då aldrig
velat göra ont
men vart jag än ser nu
och om jag än ber
Så göra jag dig illa
Natten är stilla,
men syndaren är vaken
och vargtimmen här

Jag har sagt att jag dig älskar;
det är också sant
Men jag kunde också säga
att jag älskar en ann'
Jag ville henne äta
med drägelkäft; en ulv
skulle också göra det
för dess egen skull

I min ensamhet -
för ingen annan vet -
jag älskar ju båda
och plågas av det -
utan ett straff och
utan en skuld?
Bara ett jag minns, är
att vargtimmen finns.

Får jag komma till dig?
Blott en liten stund.
Luther har gått hem och
jag vill kyssa din mund.
Sen ska jag bestämma -
det finns ännu tid.
Jag ser väl vad som händer,
det är mitt liv.

Innan denna dag
jag såg mig som ett lamm
och så vill jag vara
och så vill jag bliva
jag vill kvitta lika,
att det ska ge vika
och nu uppstiger solen
och vargtimmen flyr

Oh jag skola icke kväda
Oh ej heller mera glädjas
Oh min käresta går vägar
Oh min älskling gångar stigar

Die Wolfstunde

Es ist im Herzen selbst,
die Lüge wohnt, und Verrat.
Wie kann ich darüber sprechen,
so klar, mit Sanftmut?

Ich schwöre, dass ich niemals
Schaden wollte,
aber wohin ich auch schaue,
und egal wie sehr ich bitte,
so verletze ich dich.
Die Nacht ist still,
aber der Sünder ist wach
und die Wolfstunde ist hier.

Ich habe gesagt, dass ich dich liebe;
das ist auch wahr.
Doch ich könnte auch sagen,
dass ich eine andere liebe.
Ich wollte sie verschlingen,
mit scharfen Zähnen; ein Wolf
würde das auch tun,
für sein eigenes Wohl.

In meiner Einsamkeit -
niemand sonst weiß es -
ich liebe ja beide
und leide darunter -
ohne Strafe und
ohne Schuld?
Nur eines erinnere ich,
dass die Wolfstunde existiert.

Darf ich zu dir kommen?
Nur für einen kleinen Moment.
Luther ist nach Hause gegangen und
ich möchte deinen Mund küssen.
Dann werde ich entscheiden -
es gibt noch Zeit.
Ich sehe wohl, was passiert,
das ist mein Leben.

Vor diesem Tag
saß ich wie ein Lamm
und so will ich sein
und so will ich bleiben.
Ich will gleichwertig sein,
dass es weicht
und jetzt steigt die Sonne
und die Wolfstunde flieht.

Oh ich werde nicht singen,
Oh auch nicht mehr Freude haben.
Oh mein Liebster geht Wege,
Oh mein Schatz wandert Pfade.