Doften Av ångest
Jag vet att orden smärtar och jag vet att det gör ont
När lyckan i ditt glas blir för dyrt
När vänner blir demoner och demoner blir till vän
En genväg genom livet stegen styrt
En sanning föder hatet smärtar tusen och en natt
Sårar djupt ditt inre gör dig vek
Du önskar allt det goda men blir ner tryckt när du hör
Av dom bättre är du dömd du är ett svek
Säg vad du ser
Säg vem du klär
Så mycket mer än ord som sägs
Jag vet att du är
Ditt samvete förnekar men din spegelbild är sann
Jag vet att det är ensamt där du går
Dina ögon talar sanning men hör gåtor från din mun
Doften utav ångest mot mig slår
Låt ilskan i ditt inre sväva ensamt mot sin död
Se barnet i din spegel den du klär
Se hoppet i dess ögon se viljan i dess själ
Förneka ej den människa som du är
El olor de la angustia
Sé que las palabras duelen y sé que duele
Cuando la felicidad en tu vaso se vuelve demasiado cara
Cuando los amigos se convierten en demonios y los demonios se convierten en amigos
Un atajo a través de la vida, los pasos dirigidos
Una verdad engendra el odio, duele mil y una noches
Heridas profundas en tu interior te hacen débil
Deseas todo lo bueno pero te aplastan cuando escuchas
Que eres juzgado por los mejores, eres una traición
Di lo que ves
Di a quién vistes
Mucho más que palabras dichas
Sé que eres
Tu conciencia lo niega pero tu reflejo es verdadero
Sé que es solitario donde caminas
Tus ojos hablan la verdad pero escuchan enigmas de tu boca
El olor de la angustia golpea contra mí
Deja que la ira en tu interior flote solitaria hacia su muerte
Ve al niño en tu espejo, a quien vistes
Ve la esperanza en sus ojos, ve la voluntad en su alma
No niegues la persona que eres