Den Feges Loegn
Du ser dig själv i en grav, bara nakna andetag
Saknar luft, en andedräkt, har alltid varit lika svag
Ser din sorg, du flyr din eld. Blundar kallt men ser ändå
Från hjältars röst hörs ingenting, varför är det alltid så?
Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker
Du viskar till dig själv i smyg att aldrig kasta av din sköld
Medan lögner håller stånd värms blodet upp att hålla köld
Medan ögon ser en dröm, håller kylan luften kall
Allt omkring som bar ditt namn, obevekligt går mot sitt fall
Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker
Du ser dig själv i en grav, bara nakna andetag
Saknar luft, en andedräkt, har alltid varit lika svag
Ser din sorg, du flyr din eld. Blundar kallt men ser ändå
Från hjältars röst hörs ingenting, varför är det alltid så?
Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker
Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker
Las Mentiras del Cobarde
Te ves a ti mismo en una tumba, solo respiraciones desnudas
Falta aire, un aliento, siempre has sido igual de débil
Ves tu dolor, huyes de tu fuego. Parpadeas fríamente pero aún así ves
Desde la voz de héroes no se escucha nada, ¿por qué siempre es así?
Nada es como antes, ningún comienzo, ningún final
Buscas respuestas aunque ya sepas que el camino que tomas nunca te sacará
Huyes de un mundo que solo sonríe a quien toma pero nunca da
Lágrimas se ocultan en gestos faciales tan falsos como lo que sucede
Susurras para ti mismo en secreto que nunca arrojarás tu escudo
Mientras las mentiras se mantienen firmes, la sangre se calienta para mantener el frío
Mientras los ojos ven un sueño, el frío mantiene el aire frío
Todo lo que llevaba tu nombre, inexorablemente se dirige hacia su caída
Nada es como antes, ningún comienzo, ningún final
Buscas respuestas aunque ya sepas que el camino que tomas nunca te sacará
Huyes de un mundo que solo sonríe a quien toma pero nunca da
Lágrimas se ocultan en gestos faciales tan falsos como lo que sucede
Te ves a ti mismo en una tumba, solo respiraciones desnudas
Falta aire, un aliento, siempre has sido igual de débil
Ves tu dolor, huyes de tu fuego. Parpadeas fríamente pero aún así ves
Desde la voz de héroes no se escucha nada, ¿por qué siempre es así?
Nada es como antes, ningún comienzo, ningún final
Buscas respuestas aunque ya sepas que el camino que tomas nunca te sacará
Huyes de un mundo que solo sonríe a quien toma pero nunca da
Lágrimas se ocultan en gestos faciales tan falsos como lo que sucede
Nada es como antes, ningún comienzo, ningún final
Buscas respuestas aunque ya sepas que el camino que tomas nunca te sacará
Huyes de un mundo que solo sonríe a quien toma pero nunca da
Lágrimas se ocultan en gestos faciales tan falsos como lo que sucede