Jag Väntar Vid Min Mila
Jag väntar vid min mila medan timmarna lida,
Medan stjärnorna vandra och nätterna gå.
Jag väntar på en kvinna från färdvägar vida
Den käraste, den käraste med ögon blå.
Jag tänkt mig en vandrande doftande blomma
Och drömde om ett skälvande gäckande skratt,
Jag trodde jag såg den mest älskade komma
Genom skogen, över hedarna en snötung natt.
Glatt ville jag min drömda på händerna bära
Genom snåren dit bort där min koja står,
Och höja ett jublande rop mot den kära.
Välkommen du, som väntats I ensamma år.
Jag väntar vid min mila medan timmarna lida
Medan skogarna sjunga och skyarna gå.
Jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida -
Den käraste, den käraste med ögon blå.
I'm Waiting by My Milestone
I'm waiting by my milestone as the hours pass by,
As the stars wander and the nights go on.
I'm waiting for a woman from distant roads,
The dearest, the dearest with blue eyes.
I imagined a wandering, fragrant flower
And dreamed of a trembling, teasing laugh,
I thought I saw the most beloved one coming
Through the forest, over the snow-covered fields at night.
Joyfully, I wanted to carry my dreamed one in my arms
Through the thickets to where my hut stands,
And raise a jubilant cry to the dear one.
Welcome, you who have been awaited in lonely years.
I'm waiting by my milestone as the hours pass by,
As the forests sing and the clouds move.
I'm waiting for a wanderer from distant roads -
The dearest, the dearest with blue eyes.