Ddensgrnsland
Den hr r fr er i Stockholm
Som det gr snett fr
Jag vet hur det knns
Nr livsgldjen dr
Det brjar i sexan
Man tjafsar med vikarien
Man skiter i skolan
Dr vill man inte va en dagen
Sjuan kom och man drog till matsalen
Men namnet kom inte med i uppropningstalen
Socialen och ett internat p Ecker
Man skrt om alla minnen
Tiden var s jvla sl
Efter halva ttan
Dags fr en att rymma
Tillbaka till torget, softa med dom grymma
Paragraf 12 man blev least efter en vecka
Beskedet kom, r du son till Rebecka
Fuck allt
Nu finns det inget kvar att leva fr
Tunnelbanans brus p perrongen r allt man hr
Det var brott kalla vindar med regn och skur
Nr snuten tog en till Lvsta som ett djur
Isolerad naken med 11 grader Celsius
Inkrupen i ett hrn
Som en liten dammtuss
Nu vill jag ut, tagga hem men det r pansarglas
Hnderna knns blodiga man inser sitt knas.
Jag har alltid fallit
Frska ta tag
Men det finns ingen hjlpande hand
Knns som Gud redan kallat
Snart dags att g ver , till ddens grnsland.
Tio veckor kvar och i pingis blev man proffs
man knde sig som slaven med staten som boss
slckte lampan vid halv 10
somna runt 4
utslngd frn verkligheten
som en liten myra
slngde up en spya
och sket i frukosten
ens frsta besk
blev ett mte med polisen
den bla grisen, i skit, undersker
man nskar han dden
och vill se hur han blder
allt blir kaos
och snart ska man slussas ut
ett nytt hem, Edtesta, nr fan ska det ta slut
nu skulle man plugga fr sitt skolslut betyg
man var flummig genom proven
meckade i smyg
p helgen fick man resa hem
men allt kndes konstigt
killar som man hngde med
gick nu
Tierra de la frontera de la muerte
Este es para ustedes en Estocolmo
Cuando las cosas se tuercen
Sé cómo se siente
Cuando la alegría de vivir desaparece
Comenzó en sexto grado
Discutiendo con el sustituto
Ignorando la escuela
No quieres estar allí un día
Llegó séptimo grado y fuimos al comedor
Pero mi nombre no estaba en la lista de asistencia
Servicios sociales y un internado en Ecker
Nos reímos de todos los recuerdos
El tiempo era tan malditamente lento
Después de la mitad de la hora
Era hora de escapar
De vuelta a la plaza, relajándonos con los geniales
Párrafo 12, te desalojan después de una semana
La noticia llegó, ¿eres hijo de Rebecka?
Al diablo con todo
Ahora no hay nada por lo que vivir
El ruido del metro en el andén es todo lo que se escucha
Eran días de viento frío con lluvia y aguacero
Cuando los polis te llevaban a Lvsta como a un animal
Aislado, desnudo, con 11 grados Celsius
Acuclillado en una esquina
Como un pequeño copo de polvo
Ahora quiero salir, volver a casa pero hay vidrio blindado
Mis manos se sienten ensangrentadas, uno se da cuenta de su locura.
Siempre he caído
Intento agarrarme
Pero no hay una mano que ayude
Se siente como si Dios ya hubiera llamado
Pronto será hora de cruzar, hacia la tierra de la frontera de la muerte.
Diez semanas más y en ping pong te volviste profesional
Te sentías como un esclavo con el estado como jefe
Apagabas la luz a las 9 y media
Te dormías alrededor de las 4
Expulsado de la realidad
Como una pequeña hormiga
Vomitaste
Y pasaste del desayuno
Tu primera visita
Fue con la policía
El cerdo azul, en mierda, investiga
Deseas su muerte
Y quieres verlo sangrar
Todo se vuelve caótico
Y pronto te sacarán
Un nuevo hogar, Edtesta, ¿cuándo va a terminar esto?
Ahora tenías que estudiar para tus calificaciones finales
Estabas volado durante los exámenes
Haciendo trampas en secreto
Los fines de semana podías ir a casa
Pero todo se sentía extraño
Los chicos con los que solías pasar el rato
Ahora se iban