Expandera
Jag känner mig som en levande katastrof
I ständig väntan
Ständig väntan på att explosivartat
Expandera från ett allt till en intighet
De bevuxna vidder som omger mig
Känns tomma och kala
Stöpta ur berggrundens
Omfattande kyla
Så tomma och kalla I sitt evigt
Expanderande tomrum
Likt hålet jag bär inom mig
I ständig väntan på att slutligen implodera
Expansion
Je me sens comme une catastrophe vivante
En attente constante
Attendant sans fin d'exploser
D'un tout à un néant
Les étendues envahies qui m'entourent
Sont vides et nues
Façonnées par le froid
Profond de la roche
Si vides et froides dans leur éternel
Vide en expansion
Comme le trou que je porte en moi
En attente constante de finalement imploser