Becksvart Frustration
Mina fingrar darrar
Efter alla sömnlösa nätter
Under vilka själen sugits ut
Ur mitt trötta ansikte
Vilket jag döljer inlindat I frätande livlöshet
Och med mina axlar insvepta
I den tunga manteln
Tvingas jag krypa ihop på marken
I fosterställning ligger jag
Utslagen och förvriden
Torterad av alla blickar
Hur ska jag kunna reflektera
Över vad jag ser, när jag drunknar
I känslan av att snart inte orka mer?
Titta bort! Här finns inget att beskåda
Förrän jag fått nog! Varför benåda?
För när jag hoppar fram
Som clownen ur sin låda
I en mental självmordsexplosion
Frambringar en masspsykos
Bara för att jag kan
Sömnlös och svettig
Håller jag drömmen vid liv
Skjuter skallen av mina hjärnspöken
Medan jag inser varför det som fanns
Till sist försvann
Frustración Negra
Mis dedos tiemblan
Después de todas las noches sin dormir
Durante las cuales el alma ha sido succionada
De mi rostro cansado
Lo que oculto envuelto en una letal inercia
Y con mis hombros envueltos
En el pesado manto
Me veo obligado a encogerme en el suelo
En posición fetal yago
Derrotado y retorcido
Atormentado por todas las miradas
¿Cómo podré reflexionar
Sobre lo que veo, cuando me ahogo
En la sensación de no poder más pronto?
¡Mira hacia otro lado! Aquí no hay nada que ver
¡Hasta que haya tenido suficiente! ¿Por qué perdonar?
Porque cuando salto hacia adelante
Como el payaso de su caja
En una explosión de suicidio mental
Provoco una psicosis colectiva
Solo porque puedo
Sin dormir y sudoroso
Mantengo el sueño vivo
Disparo a la cabeza mis fantasmas cerebrales
Mientras entiendo por qué lo que existía
Finalmente desapareció