395px

La Ira de Agir

Manegarm

Agirs Vrede

i stiljte vi ligger i havets famn
kvallen likt solen vandrar han,
bortom ruvar stormens har
vrider sig i vantan...

en skugga faller over vart skepp
badar om havets svala dod,
det nalkande stormande vredet
blottar sin skummande kaft...

hor till vagors dan
vi fara till ran
agirs vrede ar doden...

vatten vater kroppen
kyler och dranker
agirs vrede ar doden...

vagor, sanker draken i morker, slacker dess eld
stormen, river och sliter i seglet, splittrar tra
krossad, av havets herre, kluven itu.
slaget, till spillror ar skeppet, av agirs vrede

La Ira de Agir

En el silencio nos encontramos en los brazos del mar
la noche como el sol él camina,
más allá acecha la furia de la tormenta
se retuerce en la espera...

una sombra cae sobre nuestro barco
bañado en la fresca muerte del mar,
el inminente y furioso enojo
muestra su espumosa capa...

escucha el baile de las olas
navegamos hacia la ruina
la ira de Agir es la muerte...

el agua, el cuerpo se enfría
y ahoga
la ira de Agir es la muerte...

olas, el dragón se hunde en la oscuridad, apaga su fuego
la tormenta, arranca y desgarra la vela, destroza la madera
destrozado, por el señor del mar, partido en dos.
la batalla, hecha añicos está la nave, por la ira de Agir