Mina Fäders Hall
Ekon mellan världar, svaga i dagens ljus
Varsel från nedan, väntar korpens bud
Ensam och vittrande, i människors värld
Driven till vansinne, i dagens ljus
Bunden till natten, minnen tar form
Klarhet uthan tvivel, i dödens famn
Ensam i mörkret, i skuggornas hall
Urds väv skimrar, i mina sista timmar
Varsel från nedan, bud pä vingar
Tid att samlas, i mina fäders hall
Tiden faller i glömska, sorg tvinnar själen
De få av mina minnen, bleknar under årens gång
Fragment av sånger, dofter och anleten
Dunkla, förvirrande, tankar som irrar bi
Bunden till natten, minnen tar form
Klarhet uthan tvivel, i dödens famn
Ensam i mörkret, i skuggornas hall
Urds väv skimrar, i mina sista timmar
Varsel från nedan, bud pä vingar
Tid att samlas, i mina fäders hall
Vid porten till hel, svarta själars led
Förlöst från tidens hand, på vingar buren
Till Asgårds hall
Fallen i glömska, min rätta hamn
Kom med bud, låt mig gå hän
Låt mig åter vandra, till mina fränder
De av månens strålar
De av nattlig ätt
Bunden till natten, minnen tar form
Klarhet uthan tvivel, i dödens famn
Bunden till natten, minnen tar form
Klarhet uthan tvivel, i dödens famn
El Salón de Mis Padres
Eco entre mundos, débiles en la luz del día
Presagio desde abajo, esperando el mensaje del cuervo
Solo y desmoronándose, en el mundo de los humanos
Llevado a la locura, en la luz del día
Atado a la noche, los recuerdos toman forma
Claridad sin dudas, en el abrazo de la muerte
Solo en la oscuridad, en el salón de las sombras
El tejido de Urðr brilla, en mis últimas horas
Presagio desde abajo, mensaje en alas
Tiempo de reunirse, en el salón de mis padres
El tiempo cae en el olvido, la tristeza retuerce el alma
Los pocos de mis recuerdos, se desvanecen con el paso de los años
Fragmentos de canciones, aromas y rostros
Pensamientos oscuros, confusos, vagando por ahí
Atado a la noche, los recuerdos toman forma
Claridad sin dudas, en el abrazo de la muerte
Solo en la oscuridad, en el salón de las sombras
El tejido de Urðr brilla, en mis últimas horas
Presagio desde abajo, mensaje en alas
Tiempo de reunirse, en el salón de mis padres
En la puerta al infierno, el séquito de almas negras
Liberado de la mano del tiempo, llevado en alas
Hacia el salón de Asgard
Caído en el olvido, mi verdadero puerto
Ven con mensaje, déjame ir
Déjame volver a caminar, hacia mis hermanos
Los de los rayos de la luna
Los de la estirpe nocturna
Atado a la noche, los recuerdos toman forma
Claridad sin dudas, en el abrazo de la muerte
Atado a la noche, los recuerdos toman forma
Claridad sin dudas, en el abrazo de la muerte