Vrede
En blodröd sky i ett döende land,
solen går sakta till evig vila...
Mina rötter sårade och ärgade,
min arvejord sprungen i spillror...
Hämndens vrede... Asars hopp.
Med nordbaneret höjt i skyn
fram genom mitt fädernesland,
driven av vinden och hettan i blodet,
blod jag gjutit för min mark...
Hämndens vrede... Asars hopp.
I förblindat vrede rasar jag fram
fäders andar fyller mitt sinne,
de vars arv tvinnat min själ
de vars blod binder min kropp...
Mina fäders gudar blickar från ovan
ur de jag ropar med urkrafters vrede.
Med nordbaneret höjt i skyn
driven av vinden och hettan i blodet
Hämndens vrede... Asars hopp.
Ira
En un cielo rojo sangre en una tierra moribunda,
el sol se pone lentamente para descansar eternamente...
Mis raíces heridas y corroídas,
mi tierra de herencia hecha pedazos...
La ira de la venganza... la esperanza de los Ases.
Con la bandera nórdica en alto en el cielo
avanzo a través de mi tierra ancestral,
impulsado por el viento y el calor en mi sangre,
sangre que he derramado por mi tierra...
La ira de la venganza... la esperanza de los Ases.
En ciega ira avanzo furioso
los espíritus de mis antepasados llenan mi mente,
aquellos cuya herencia ha entrelazado mi alma,
aquellos cuya sangre ata mi cuerpo...
Los dioses de mis antepasados miran desde arriba
a quienes llamo con la ira de los poderes primigenios.
Con la bandera nórdica en alto en el cielo
impulsado por el viento y el calor en la sangre
La ira de la venganza... la esperanza de los Ases.