Vindfärd / Människopesten
Pesten kom från Söder.
För tusen år sen.
Råttor av den falska tron.
Lik och död.
Med själar så svarta.
Som nattlig sky.
Vi jagar dem borta.
Varje gång.
Vi strider till gryning.
När varje troll har stupat.
Människopesten.
Har ej plats här.
Marken färgas röd.
Av kristna drägg.
Låt blodbadet börja:
DÖ, MÄNNISKOPESTEN!
Med blod och eld.
Är vi döpta.
Is och järn.
Skapade vår vagga.
Vi rider med ulver.
Mot kampen igen.
Människokött.
Det smakar mest.
Marken färgas röd.
Av kristna drägg.
Låt blodbadet börja:
DÖ, MÄNNISKOPESTEN!
Med blod och eld.
Vi hugger ner dem.
Blixtrande blad.
Släcker sin törst.
Människopesten...
Har ej plats här.
Människopesten...
Ska slitas isär.
Viaje del viento / La peste humana
La peste vino del Sur.
Hace mil años.
Ratas de la falsa fe.
Cuerpos y muerte.
Con almas tan oscuras.
Como el cielo nocturno.
Los ahuyentamos.
Cada vez.
Luchamos hasta el amanecer.
Cuando cada troll ha caído.
La peste humana.
No tiene lugar aquí.
La tierra se tiñe de rojo.
Por la escoria cristiana.
Que comience la masacre:
MUERE, PESTE HUMANA!
Con sangre y fuego.
Estamos bautizados.
Hielo y hierro.
Crearon nuestra cuna.
Cabalgamos con lobos.
Hacia la batalla de nuevo.
Carne humana.
Es la más sabrosa.
La tierra se tiñe de rojo.
Por la escoria cristiana.
Que comience la masacre:
MUERE, PESTE HUMANA!
Con sangre y fuego.
Los derribamos.
Hoja relampagueante.
Apaga su sed.
Peste humana...
No tiene lugar aquí.
Peste humana...
Será desgarrada.