Gaztelugatxe
Seirehun urte inguru
Kosta aldean zen gertatu
Itsasgizon zahar batek
Behintzat hala zidan kontatu
Enbat itzelak Gaztelugatxen
Untzi eder bat zuen hondatzen
Euskaldunontzat barruan
Altxor haundiak ei zekartzan
Igaz udako goiz batez
Eguzkiaren lehen printzez
Jo nuen itsas barrena
Bihotza dardara eginez
Murgildu nintzen ur gardenetan
Arakatu ongi hare-haitzetan
Han zegoen tinkaturik
Goroldioak estalirik
Indar guztioz bultzatzen
Altxor kutxa zabaldu nuen
Atzera egin ninduen
Uhin haundia altxatu zen
Inor ez zapaltzeko gogoa
Zapalduak ez izatekoa
Hau da gure urguilua
Altxor guztien iturria
Eta hau hola ez bazan
Sar nazatela kalabazan
Ipui txit barregarriak
Kontatu nizkizuen plazan
Gaztelugatxe
Cerca de sete anos
aconteceu na costa,
um velho pescador
pelo menos foi o que me contaram,
com tempestades em Gaztelugatxe
um lindo barco estava afundando,
para nós, bascos, dentro
tinha grandes tesouros.
Certa manhã de verão
com os primeiros raios do sol
mergulhei no mar
com o coração acelerado,
me joguei nas águas cristalinas,
explorando bem aquelas pedras,
lá estava firme
coberto de algas.
Com toda a força empurrei
abri o baú do tesouro,
uma onda me fez recuar
uma grande onda se levantou,
sem vontade de pisar em ninguém,
para não esmagar os que estão,
este é nosso abrigo
a fonte de todos os tesouros.
E se não fosse assim
me deixem entrar na calabresa,
histórias muito engraçadas
eu contei pra vocês na praça.