Du Maste Finnas
Du fördrev mig gud, från mitt hemland slets jag bort.
Här är jag en flykting och en främling men det ödet finner jag mig i.
Men du tog mitt barn, Du tar mig från min man.
Jag kan inte längre se en mening, Vad är de du vill, vad ska jag tro
Tanken svindlar mig och framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej.
Frågan är väckt och nu darrar min själ innför svaret,
Att du inte finns till, fast jag trodde på dig
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute.
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få.
vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden.
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då
Nej du måste finnas, du måste, Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt o stormigt hav.
nej du måste finnas, du måste, Hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstanns jag vore ingenting, Om du inte fanns.
Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke.
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så.
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves.
Om du inte finns till vad ska jag göra då
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta
Friden i själen, ja vem skulle skänka mig den
Vem skulle så ta emot mig till slutet när döden.
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen
Nej, du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstanns, jag vore ingenting, Om du inte fanns
nej du måste finnas du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstanns, jag vore ingenting,
Om du inte fanns
Debes Existir
Me desterraste, Dios, de mi tierra natal fui arrancada.
Aquí soy una refugiada y una extraña, pero en este destino me encuentro.
Pero tomaste a mi hijo, me separas de mi esposo.
Ya no puedo ver un propósito, ¿qué es lo que quieres, en qué debo creer?
El pensamiento me mareó y frente a mí se abre un abismo.
Todo mi ser se rebela y quiere decir que no.
La pregunta está planteada y mi alma tiembla ante la respuesta,
Que tú no existes, aunque creí en ti.
¿Quién me ayudaría a soportar la vida aquí afuera?
¿Quién me daría la fuerza que necesito?
¿Quién me consolaría, soy tan pequeña en la tierra?
Si tú no existieras, ¿qué haría entonces?
No, debes existir, debes, vivo mi vida a través de ti.
Sin ti soy un despojo en un mar oscuro y tormentoso.
No, debes existir, debes, ¿cómo puedes abandonarme?
No sería en ningún lugar, no sería nada, si tú no existieras.
Nunca antes te había tenido en palabra o pensamiento.
La pequeña palabra que me asusta y atormenta tanto.
La palabra es 'si', si todas mis oraciones fueran en vano.
Si tú no existieras, ¿qué haría entonces?
¿Quién sentiría mi arrepentimiento y luego perdonaría?
La paz en el alma, ¿quién me la daría?
¿Quién me recibiría al final cuando llegue la muerte?
Si tú no existieras, ¿quién cuidaría de mí entonces?
No, debes existir, debes, vivo mi vida a través de ti.
Sin ti soy un despojo en un mar oscuro y tormentoso.
Debes existir, debes, ¿cómo puedes abandonarme?
No sería en ningún lugar, no sería nada, si tú no existieras.
No, debes existir, debes, ¿cómo puedes abandonarme?
No sería en ningún lugar, no sería nada,
Si tú no existieras