Dom Kallar Mig För...
Inte sovit en sekund på fyra år
Har fått ringar, ingen kräm kan komma åt
Går omkring i gammalt kräks och smutsigt hår
Aldrig känt mig mycket härligare än så
Jag skrider som en zombie
Och vakar mitt palats
Jag vadar fram bland [?] små skitsaker i plast
När jag ser mitt gamla liv
Vinka i periferin
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Jag torkar en tår
Plåstrar ett sår
Snubblar på lego
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Och ännu en kväll
Jag inte fick själv
Mitt dagliga epos
Så förvånad vad ett hjärta kan ta in
Men när du säger nåt om klockan
Minns jag ingenting
Om jag glömmer mina nycklar en gång till
Vad gör det, på mina höfter bär jag på två liv
Som klippan och som berget
Jag håller upp din värld
I regnet mitt i stormen
Så står jag alltid där
Lova du säger till mig
Du kan ringa när du vill
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Jag torkar en tår
Plåstrar ett sår
Snubblar på lego
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Och ännu en kväll
Jag inte fick själv
Mitt dagliga epos
Och jag kan drömma mig tillbaka
Jag hade inget att förlora, mm
Mеn vem vill inte ha nåt att förlora?
Jag torkar en tår
Plåstrar еtt sår
Snubblar på lego
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Och ännu en kväll
Jag inte fick själv
Mitt dagliga epos
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Dom kallar mig för
Mamma-mamma-mamma
Jag gör allt jag kan
Min fil är konstant
Och hur det än landar
Så viner hela världen
I mina armar
Me Llaman Mamá...
No he dormido ni un segundo en cuatro años
He desarrollado ojeras, ninguna crema puede arreglar
Ando por ahí con vómito viejo y cabello sucio
Nunca me he sentido más espléndida que ahora
Camino como un zombie
Y cuido mi palacio
Me muevo entre pequeñas mierdas de plástico
Cuando veo mi antigua vida
Ondear en la periferia
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Seco una lágrima
Vendo una herida
Tropiezo con legos
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Y otra noche más
Que no tuve para mí
Mi épica diaria
Tan sorprendida de lo que puede soportar un corazón
Pero cuando mencionas algo sobre el reloj
No recuerdo nada
Si olvido mis llaves una vez más
¿Qué importa? En mis caderas llevo dos vidas
Como una roca y como una montaña
Sostengo tu mundo
En la lluvia en medio de la tormenta
Siempre estoy ahí
Prométeme que me dirás
Que puedes llamarme cuando quieras
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Seco una lágrima
Vendo una herida
Tropiezo con legos
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Y otra noche más
Que no tuve para mí
Mi épica diaria
Y puedo soñar con volver atrás
No tenía nada que perder, mm
Pero ¿quién no quiere tener algo que perder?
Seco una lágrima
Vendo una herida
Tropiezo con legos
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Y otra noche más
Que no tuve para mí
Mi épica diaria
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Me llaman
Mamá-mamá-mamá
Hago todo lo que puedo
Mi destino es constante
Y sin importar cómo termine
El mundo entero silba
En mis brazos
Escrita por: Petra Marklund, Myra Granberg, Katharina Grubmüller