395px

Una Sensación

Sofijah

En Känsla

En känsla, som om en bit saknas
jag vet inte vad, men det känns när jag vaknar
jag vill inte längre lyssna på pratet om mig själv
jag vet vad som är sanningen men ni tror ej på mig
Ni förstör bara för mig, vart är det ni vill komma
Eran största dröm är att föralltid se mig somna
In i döden se mig med uppskuren handled
Det här är låten som blev mitt avsked till er
Om detta är mitt liv vill jag ej fortsätta
ta upp mig på berget nu för jag orkar inte klättra
tänker inte säga emot om ni vill skjuta mig i pannan
Gör som ni vill, jag får väl leva eller stanna
men vem fan vill va kvar i ett helvete som detta
lämna mig ifred, jag har inget att berätta
det går till en gräns och sen så säger det stopp
och jag har kommit till den gränsen där det inte finns nåt hopp

Det är bara att prata på
ni får säga vad ni tycker
jag har levt i helvetet
och kommer aldrig ta mig ut ur det
svåra tider, svåra dar
men måste kämpa vidare
du vet man lär sig mycket av att va en ensam krigare
ta hand om sig själv, utan hjälp ifrån nån annan
att aldrig höra orden att du måste fan stanna
jag är inte som dom andra jag har lätt att gå sönder
då blir det att man gömmer sig och alla bara glömmer
ni kan säga vad ni vill, jag orkar inte höra på
alla lögnar och rykten som ni sprider omkring så
jag tar mig en tablett och åker in i min värld
alla ska vi det nån gång och snart vet vi när
försök o håll kvar dina vänner i din närhet,
kanske dom är borta vem är det som vet
en dag är det dags att sändningen ska framåt
säga förlåt åt mig var nånting ni aldrig hann

Una Sensación

Una sensación, como si faltara una pieza
no sé qué es, pero lo siento cuando despierto
ya no quiero escuchar chismes sobre mí
sé cuál es la verdad pero ustedes no me creen
Solo me destruyen, ¿a dónde quieren llegar?
su mayor sueño es verme dormir para siempre
verme muerto con las muñecas cortadas
Esta es la canción que les digo adiós
Si esta es mi vida, no quiero continuar
llévenme a la cima ahora, no tengo fuerzas para escalar
no me opondré si quieren dispararme en la frente
Hagan lo que quieran, tal vez viva o muera
pero ¿quién demonios quiere quedarse en un infierno como este?
déjenme en paz, no tengo nada que contar
se llega a un límite y luego se detiene
y he llegado a ese límite donde no hay esperanza

Solo sigan hablando
pueden decir lo que piensan
he vivido en el infierno
y nunca podré salir de él
tiempos difíciles, días difíciles
pero debo seguir luchando
se aprende mucho al ser un guerrero solitario
cuidarse a uno mismo, sin ayuda de nadie
nunca escuchar las palabras de que debes quedarte
no soy como los demás, me rompo fácilmente
entonces uno se esconde y todos olvidan
pueden decir lo que quieran, no quiero escuchar
todas las mentiras y rumores que esparcen
tomo una pastilla y entro en mi mundo
todos llegaremos a eso en algún momento y pronto sabremos cuándo
trata de mantener a tus amigos cerca
tal vez desaparezcan, ¿quién sabe?
un día llegará el momento de avanzar
pedir perdón nunca fue algo que lograron hacer

Escrita por: