Hula
Þá herrann heldur dóm
Hjáipar engum hræsnin tóm
Allt mitt skal ég þóknast þér
Þar til, bið ég hjálpaðu mér
Undrast ei álòg min
Miskunn mun ég hljóta andans nað
Fysn hóldsins gamnar sér
Skrúða alls hins hóta nu ég ber
Í gnistri tanna ég gratbið nú
Bikar heiftar drýpur af
Í gnistri tanna ég gratbið nú
Bikar heiftar drýpur af
Í gnistri tanna ég gratbið nú
Bikar heiftar drýpur af
Í gnistri tanna ég gratbið nú
Bikar heiftar drýpur af
Ég drýpur af
Hula
Wenn der Herr das Urteil spricht
Hilft niemandem, der heuchlerisch ist
Alles will ich dir gefallen
Bis dahin bitte ich, hilf mir
Wundere dich nicht über meinen Zauber
Gnade werde ich empfangen, des Geistes Geschenk
Die Freude des Lebens erfreut sich
All das, was ich jetzt trage, droht mir
In dem Funkeln meiner Zähne flehe ich jetzt
Der Becher des Zorns tropft herab
In dem Funkeln meiner Zähne flehe ich jetzt
Der Becher des Zorns tropft herab
In dem Funkeln meiner Zähne flehe ich jetzt
Der Becher des Zorns tropft herab
In dem Funkeln meiner Zähne flehe ich jetzt
Der Becher des Zorns tropft herab
Ich tropfe herab