395px

Nova

Staffan Hellstrand

Nova

Nova glider i en Juve-tröja genom stan
Nyss var hon en kvinna
nu är hon bara ett barn
Hon skulle dränka hela världen
om hon ägde en flod
Hon skulle krossa allt
precis där hon stod

Men jag, jag tror på underverk
På änglarna som vill ta mark
och gå sin egen väg

Hon packade sin väska full med saker
som hon aldrig hade fått
Och byggde sej en hydda
just där husen alltid skiftar i grått
Hon fick ett jobb
på ett vitvarulager i stan
Hon fick lystna blickar
Och korta svar

Men jag, jag tror...

Pressad, hånad â€" sen övertalad
Betonggolv, grågolv â€" hon går aldrig tillbaka

Men jag, jag tror...

Nova

Nova desliza en una camiseta de la Juve por la ciudad
Hace poco era una mujer
ahora es solo una niña
Ella ahogaría todo el mundo
si tuviera un río
Ella aplastaría todo
justo donde estaba parada

Pero yo, yo creo en los milagros
En los ángeles que quieren marcar territorio
y seguir su propio camino

Ella llenó su bolso con cosas
que nunca había tenido
Y construyó una cabaña
justo donde las casas siempre cambian a gris
Consiguió un trabajo
en un almacén de electrodomésticos en la ciudad
Recibió miradas lujuriosas
Y respuestas cortas

Pero yo, yo creo...

Presionada, burlada, luego convencida
Suelos de concreto, suelos grises, ella nunca retrocede

Pero yo, yo creo...

Escrita por: