395px

Teatro de la Vida

Magnus Uggla

Livets Teater

Kompositörens spridda liv får öppen kritik,
och all musik förblir,
att vara konstnär av i dag,
när samhället står stängt för krav av alla slag.
Tonårskråkans arbetsdag,
är brott emot vår samhällslag.
Idolen jag,
jag gör allt bra,
jag blir höjd till skyarna,
jag för att jag är jag.
Oooh vad jag älskar dig,
livets parodi,
se hur jag leker med dig,
ur min tid.
I staty står flickan där förebild,
för bättre atmosfär,
som klippt ur tidning står hon där,
för ego vinning ur sin karriär.
Ur min klippbok ser jag mig som stjärnan jag ej är och som ej finns,
skådespelaren säger rätt och säger fel fast ej hans tankar minns.
Oooh vad jag älskar dig,
min egen pornografi,
kom, kom, kom se hur jag leker med den, ur min tid.
Alla problem lämnar jag hemma hos mig,
uggleemblemen tar jag med hem till dig.
Livets teater,
personlighetsklyveri,
ljuger ni kamrater för mig.
Jag älskar mitt livs romantik,
verklighetsflykt och enkel poesi,
dragspelsmusik, tjim och tjo, knuff,
längtan bort till norrländsk skogsparti.
Ja, vill du göra dig till figur,
gör hjälp till hjälp för folk av eget slag,
gör folk av eget slag till slag,
och annat folk till folk av eget slag.
Oooh vad jag älskar dig,
min egen poesi,
se hur jag leker med den, ur min tid.
Alla problem tar jag med hem till dig,
uggleemblemen lämnar jag hemma hos mig.
Livets teater,
personlighetsklyveri,
ljuger ni kamrater för mig.

Teatro de la Vida

La vida dispersa del compositor recibe críticas abiertas,
y toda la música permanece,
ser un artista hoy en día,
cuando la sociedad está cerrada a demandas de todo tipo.
El día laboral del adolescente rebelde,
es un delito contra nuestra ley social.
El ídolo soy yo,
hago todo bien,
me elevan a las nubes,
solo porque soy yo.
Oh, cómo te amo,
parodia de la vida,
mira cómo juego contigo,
de mi tiempo.
En la estatua la chica está ahí como modelo a seguir,
para un mejor ambiente,
como sacada de una revista, ella está ahí,
por beneficio propio de su carrera.
En mi álbum de recortes me veo como la estrella que no soy y que no existe,
el actor dice lo correcto y lo incorrecto aunque sus pensamientos no recuerden.
Oh, cómo te amo,
mi propia pornografía,
ven, ven, ven a ver cómo juego con ella, de mi tiempo.
Dejo todos los problemas en casa,
llevo los emblemas de búho contigo.
Teatro de la vida,
división de personalidad,
¿me mienten camaradas?
Amo la romántica de mi vida,
escapismo y poesía sencilla,
música de acordeón, alegría y diversión, empujón,
anhelo por un rincón de bosque en el norte.
Sí, si quieres convertirte en una figura,
haz que la ayuda sea útil para la gente de tu propio tipo,
convierte a la gente de tu propio tipo en tu tipo,
y a otra gente en gente de tu propio tipo.
Oh, cómo te amo,
mi propia poesía,
mira cómo juego con ella, de mi tiempo.
Llevo todos los problemas contigo,
dejo los emblemas de búho en casa.
Teatro de la vida,
división de personalidad,
¿me mienten camaradas?

Escrita por: