Toxin
Min beslutsamhet driver mig framåt
Över sliten gatsten
Dessa gränder
De minnen som ruvar här
Mörka men lockande
Jag låter hjärtat styra min kos
Det sargade
Det frusna
Är det mod eller naivitet
Som skapat denna nyfunna känsla av hopp
I dunkla fönster
Tomma ögon
Bland de gråa massorna
Förvridna varelser
I mina ögonvrår
Försöker finna ro
Bland mina dimmiga tankar
Där anar jag din närvaro
Toxina
Mi determinación me impulsa hacia adelante
Sobre el adoquín desgastado
Estas calles estrechas
Los recuerdos que acechan aquí
Oscuros pero tentadores
Dejo que el corazón guíe mi camino
El herido
El congelado
¿Es valentía o ingenuidad
Lo que ha creado esta nueva sensación de esperanza?
En ventanas sombrías
Ojos vacíos
Entre las masas grises
Criaturas distorsionadas
En las esquinas de mis ojos
Intentan encontrar paz
Entre mis pensamientos nebulosos
Allí presiento tu presencia