Ann-Katrin, Farväl!
Jag minns: Din mun mot min.
När vi älskade kom ett UFO till vårt fönster.
Ständigt i långa ärmar, så dolde du din skam.
Efter någon vecka kröp väl sanningen fram.
Och sen, första gången att det var som en lavin.
Minns du hur det kändes, Ann-Katrin?
Ann-Katrin, farväl!
Farväl, Ann-Katrin!
Ann-Katrin, farväl!
Farväl, Ann-Katrin!
Vår tid är slut, och denna kväll den sista.
Du hade inget val. Så du valde detta trista.
Och min själ fick svarta slöjor och din själ fick vassa kanter.
När vi åter träffades blev det vissa varianter.
Paranoia, visst! Amfetamin.
Sen sågs vi aldrig mera, Ann-Katrin!
Ann-Katrin. farväl!
Farväl, Ann-Katrin!
Ann-Katrin, farväl!
Farväl, Ann-Katrin!
¡Ann-Katrin, Adiós!
Recuerdo: Tu boca contra la mía.
Cuando nos amábamos, un OVNI llegó a nuestra ventana.
Siempre con mangas largas, así escondías tu vergüenza.
Después de unas semanas, la verdad salió a la luz.
Y luego, la primera vez que fue como una avalancha.
¿Recuerdas cómo se sintió, Ann-Katrin?
¡Ann-Katrin, adiós!
Adiós, Ann-Katrin!
¡Ann-Katrin, adiós!
Adiós, Ann-Katrin!
Nuestro tiempo ha terminado, y esta noche es la última.
No tenías opción. Así que elegiste este final triste.
Y mi alma se vistió de velos negros y la tuya de bordes afilados.
Cuando nos volvimos a encontrar, hubo ciertas variaciones.
Paranoia, ¡claro! Anfetaminas.
¡Nunca más nos vimos, Ann-Katrin!
¡Ann-Katrin, adiós!
Adiós, Ann-Katrin!
¡Ann-Katrin, adiós!
Adiós, Ann-Katrin!