Brustna hjärtans höst
Ikväll är vinden stilla
det var så stormigt hela dan.
Bakom Västerbron går solen ner i rött,
det är nästan tyst.
Som ett obehagligt allvar
drar sig hösten in i stan.
Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött,
och nästan tyst.
Ensamma dar, väldiga värld,
orden ekar i hennes röst.
Ingen sömn och inga svar.
Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd,
som hugger och vrider sig i ditt bröst.
Vi ses på hjärtats bar,
det här är brustna hjärtans höst.
Här är timmarna av ovisshet
poeternas bensin
här är natten när vi räknar våra stygn
allt gick så fort
Du kan dränka dig i minnen
eller litervis med vin
du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
men allt är gjort
Ensamma dar (2x)
Otoño de corazones rotos
Ikväll är vinden stilla
fue tan tormentoso todo el día.
Detrás del Puente Oeste el sol se pone en rojo,
es casi silencioso.
Como una seriedad incómoda
el otoño se adentra en la ciudad.
Hay un olor a todo en la oscuridad, frío y húmedo,
y casi silencioso.
Días solitarios, mundo vasto,
las palabras resuenan en su voz.
Sin sueño y sin respuestas.
Nada más queda que una espada oxidada,
que corta y se retuerce en tu pecho.
Nos vemos en el bar del corazón,
este es el otoño de corazones rotos.
Aquí están las horas de incertidumbre
la gasolina de los poetas.
Aquí está la noche cuando contamos nuestras puntadas,
todo pasó tan rápido.
Puedes ahogarte en recuerdos
o en litros de vino.
Puedes hundirte en el fango y dar vueltas al día,
pero todo está hecho.
Días solitarios (2x)