Kom
Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst
men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror
Jag vet att du sa fel, och hela stan vet om den känns det som
Du gick för långt, du är alltid deras fnask. Jag säger Kom
Allt är förlåtet, dom snackar bara strunt
Dom har väl redan glömt hur kul det kan va att tumla runt
Din byst är full med rock'n'roll och håret lyser blont
Det vore orättvist om någon skulle döma dig för sånt
Vi går ut och strör små smulor till fåglarna på marken
Vissa dagar är man ett med alla mänskorna i parken
Du min ängel, här i livet får man sota för all skit som man har tyckt
Det gör dig matt och arg och nertryckt
i två alldeles för grova skor, din mun ångar av rök
Vi går hem, du kan väl ruttna på en stol i mitt kök
Jag säger KOM
Kom, så ruttnar vi ihop
på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör
För har man nån gång grävt en grop
åt alla veta-bättre-typer
får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör
Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu
Det där att komma på för sent vad man borde sagt, och Du
vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag är van
Jag borde sagt igår, vad jag kom på härom dan
Men nu är allt för sent, nu är det gjort, nu är du dömd
Du blir ett fnask och du är alltid deras fnask, och han är glömd
Men låt dom älta, dividera om vikten i det där
Här får man aldrig göra fel, här får man aldrig göra om
Jag säger KOM
Kom så ruttnar vi ihop...
Ja, du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst
och den är lika spottad på som begagnade bröst
Nu faller löv, det blåser på, det börjar om
Jag säger Kom, här är världen, här är livet vi ska leva i
Vi, och alla duvorna på marken, alla fåglarna i skogen
Alla mänskorna i parken, alla herrarna på krogen
Här finns ingen som kan döma, här finns ingen mera lärd
om ditt liv, om din stad, om ditt land, om din värld
Det kommer alltid tillbaks, med veta-bättre-direktiv
Till en värld, till ett land, till en stad, till ett liv
Några smulor till duvorna, min vän
sen går vi hem
Ven
Estás deprimido con dos zapatos demasiado grandes, parece que comienza el otoño
pero nunca es tan cruel y blanco y negro como se piensa
Sé que dijiste mal, y toda la ciudad lo sabe, así se siente
Te pasaste, siempre eres su puta. Digo Ven
Todo está perdonado, solo hablan tonterías
Ya han olvidado lo divertido que puede ser dar vueltas
Tu busto está lleno de rock and roll y tu cabello brilla rubio
Sería injusto que alguien te juzgara por eso
Salimos y esparcimos migajas a los pájaros en el suelo
Algunos días uno se siente uno con todas las personas en el parque
Tú, mi ángel, en la vida uno paga por toda la mierda que ha pensado
Te deja cansado, enojado y deprimido
con dos zapatos demasiado grandes, tu boca humeante de humo
Volvemos a casa, puedes pudrirte en una silla en mi cocina
Digo VEN
Ven, pudriéndonos juntos
a todos los sabelotodos que quieren decir cómo se hace
Porque si alguna vez has cavado un hoyo
para todos los sabelotodos
tendrás que avergonzarte hasta morir
Hay una palabra para lo que sufro, pero la he olvidado ahora
Eso de recordar demasiado tarde lo que deberías haber dicho, y tú
sabes cómo se siente, yo lo sé bien, te he conocido, estoy acostumbrado
Debería haberlo dicho ayer, lo que se me ocurrió el otro día
Pero ahora es demasiado tarde, ya está hecho, ya estás condenado
Te conviertes en una puta y siempre eres su puta, y él está olvidado
Pero déjalos discutir, dividirse sobre la importancia de eso
Aquí nunca se puede cometer un error, aquí nunca se puede repetir
Digo VEN
Ven, pudriéndonos juntos...
Sí, estás deprimido con dos zapatos demasiado grandes, parece que comienza el otoño
y es tan despreciado como senos usados
Ahora caen las hojas, sopla el viento, todo comienza de nuevo
Digo Ven, aquí está el mundo, aquí está la vida que debemos vivir
Nosotros, y todas las palomas en el suelo, todos los pájaros en el bosque
Todas las personas en el parque, todos los caballeros en el bar
Aquí no hay quien juzgue, aquí no hay más sabios
sobre tu vida, tu ciudad, tu país, tu mundo
Siempre regresan con directivas de sabelotodos
A un mundo, a un país, a una ciudad, a una vida
Unas migajas para las palomas, amigo mío
luego nos vamos a casa