Vem Dödade Carlos?
Carlos var stökig, berusad och dum
Han blev inte insläppt för att han var full
När dörrvakten bad honom gå utan gnäll
Så gav Carlos vakten en smäll
Vakten var utsliten, stressad och varm
Och urless på diskots förbannade larm
Och trött på att ständigt bli kallad för gris;
Så han låt skicka efter polis
Polisen i Stockholm en sen lördagsnatt
Har annat att göra än hjälpa en vakt
Därute sker misshandel, knivrån och dråp
I en takt snuten aldrig rår på
Men dom tog sej till klubben och gjorde sin plikt;
Och att lägga der Carlos var gjort på ett kick
Han domnade bort av ett omänskligt tryck
När snutarna klev på hans rygg
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Ett dödsfall som ingen förstår
Polisläkar'n skrev en summarisk attest
Över Carlos som dog i polisens arrest
Man antog att ynglingen kvävde sej själv
När han sov i sin ensamma cell
För ordningens skull blev det dock obduktion
Den bestod denna gång i att inget blev gjort
Man godkänte det som polisläkar'n sagt
Och Carlos var nu blott en akt
Man ringde till Carlos'mor på Södermalm
Och bad henne snarast se till att ta hand
Om sonen som låg med en lapp om sin fot
I bårhusets kyl under jord
Men mamman som flytt från en svart diktatur
Hon kände till allt om polisens tortyr
Hon svara': "Här blir det ingenting gjort
Förr'n jag vet hur min ende son dog"
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Ett dödsfall som ingen förstår
Kristina från Kungsholmen satt i sitt kök
Med halvljummet kaffe och hemrullad rök
Och tänkte på det hon bevittnat igår
På en klubb dit hon brukade gå
Hon såg för sitt inre hur Carlos slogs ner
Och bakbands och se'n hur poliserna klev
Omkring på hans rygg tills man hörde ett kras
När nå'nting i pojken bröts av
Hon måste få veta om allt slutat väl
Så hon ringde till sist till arrestens befäl
Och när det stod klart att det gått som hon trott
Så fråga' hon var Carlos bott
Hon for hem till mamman och sa' som det var
Att Carlos blev dödad när ryggen gick av
Tillsammans beslöt dom att hjälpa varann
För här måste sanningen fram
Carlos är död, någon vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men någon har börjat förstå
När en anmärkning mot en polis kommer in
Behandlas den som om den alls inte finns
En invandrarkvinna som stämt en polis
Får vänta tills någon har tid
Processen i tingsrätten gick på en kvart
Och rätten slog fast det som läkarna sagt
Kristina var en, men poliserna två
Och det fanns inga fler vittnesmål
Kristina och mamman beslöt att få fatt
På flera personer som varit på plats
Så Carlos fick stanna i bårhusets kyl
För nu börja' tiden bli dyr
När dörrvakten hörde hur allting var fatt
Så nämnde han andra som varit på plats
Och snart fanns det flera som kunde gå ed
På det som dom alla fått se
Carlos är död, många vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men många har börjat förstå
Hovrätten krävde en ny obduktion
Och Carlos kom äntligen upp ovan jord
Och snart stod det klart hur man miste sitt liv
Och mamman fick äntligen frid
Men vem ska man döma, vem bär denna skuld?
Är det Carlos som bråkade när han var full?
Är det dörrvakten eller en våldsam polis
Eller gästerna som stod bredvid?
Är det läkar'n på häktet, eller vakterna där?
Kan det va' obducenten som undvek besvär?
Är det tingsrätten som gick på läkarnas ord?
Eller var det ett kollektivt mord?
När svenskar blir mördade undersöks allt
Men när svartskallar omkommer tar man det kallt
Och med Carlos kom sanningen äntligen fram
Först när folk börja' hjälpa varann
Carlos är död, alla vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men äntli'n kan alla förstå
Carlos är död, alla vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men alla kan ändå förstå
¿Quién mató a Carlos?
Carlos era desordenado, ebrio y tonto
No lo dejaron entrar porque estaba borracho
Cuando el portero le pidió que se fuera sin quejarse
Carlos golpeó al portero
El portero estaba agotado, estresado y caliente
Y harto del maldito ruido de la discoteca
Y cansado de ser constantemente llamado cerdo;
Así que llamó a la policía
La policía en Estocolmo en una noche de sábado tarde
Tiene otras cosas que hacer que ayudar a un portero
Allá afuera hay golpizas, robos a punta de cuchillo y asesinatos
A un ritmo que los polis no pueden controlar
Pero lograron llegar al club y hacer su deber;
Y dejar a Carlos hecho en un instante
Él se desmayó por la presión inhumana
Cuando los polis se subieron a su espalda
Carlos está muerto, nadie sabe qué pasó
En el amanecer yacía frío en su celda
No encontraron sangre ni heridas;
Una muerte que nadie entiende
El médico forense escribió un informe sumario
Sobre Carlos que murió en la cárcel de la policía
Se asumió que el joven se asfixió a sí mismo
Mientras dormía en su celda solitaria
Por precaución se realizó una autopsia
Que consistió en no hacer nada esta vez
Se aceptó lo que dijo el médico forense
Y Carlos ahora era solo un caso
Llamaron a la madre de Carlos en Södermalm
Y le pidieron que se ocupara lo antes posible
De su hijo que yacía con una etiqueta en el pie
En la morgue bajo tierra
Pero la madre que huyó de una dictadura negra
Ella sabía todo sobre la tortura policial
Respondió: 'Aquí no se hará nada
Hasta que sepa cómo murió mi único hijo'
Carlos está muerto, nadie sabe qué pasó
En el amanecer yacía frío en su celda
No encontraron sangre ni heridas;
Una muerte que nadie entiende
Kristina de Kungsholmen estaba en su cocina
Con café tibio y un cigarrillo casero
Y pensaba en lo que presenció ayer
En un club al que solía ir
Vio en su mente cómo golpeaban a Carlos
Y lo esposaban y luego cómo los polis subían
Sobre su espalda hasta que se escuchó un crujido
Cuando algo en el chico se rompió
Ella debía saber si todo terminó bien
Así que finalmente llamó al oficial de la cárcel
Y cuando quedó claro que todo fue como pensaba
Preguntó dónde vivía Carlos
Fue a la casa de la madre y le contó la verdad
Que Carlos fue asesinado cuando su espalda se rompió
Decidieron ayudarse mutuamente
Porque aquí la verdad debe salir a la luz
Carlos está muerto, alguien sabe qué pasó
En el amanecer yacía frío en su celda
No encontraron sangre ni heridas;
Pero alguien ha comenzado a entender
Cuando se presenta una queja contra un policía
Se trata como si no existiera
Una mujer inmigrante que demanda a un policía
Debe esperar hasta que alguien tenga tiempo
El proceso en el tribunal duró un cuarto de hora
Y el tribunal confirmó lo que dijeron los médicos
Kristina era una, pero los polis eran dos
Y no había más testimonios
Kristina y la madre decidieron encontrar
A más personas que estuvieron presentes
Así que Carlos tuvo que quedarse en la morgue
Porque el tiempo comenzaba a ser costoso
Cuando el portero escuchó cómo estaban las cosas
Mencionó a otros que estuvieron presentes
Y pronto hubo más personas que podían testificar
Sobre lo que todos vieron
Carlos está muerto, muchos saben qué pasó
En el amanecer yacía frío en su celda
No encontraron sangre ni heridas;
Pero muchos han comenzado a entender
La Corte de Apelaciones exigió una nueva autopsia
Y Carlos finalmente salió a la luz
Y pronto quedó claro cómo perdió la vida
Y la madre finalmente encontró paz
Pero ¿a quién se debe juzgar, quién lleva esta culpa?
¿Es Carlos que peleó cuando estaba borracho?
¿Es el portero o un policía violento
O los invitados que estaban al lado?
¿Es el médico de la cárcel, o los guardias allí?
¿Podría ser el forense que evitó problemas?
¿Es el tribunal que siguió la opinión de los médicos?
¿O fue un asesinato colectivo?
Cuando los suecos son asesinados, se investiga todo
Pero cuando los negros mueren, se toma fríamente
Y con Carlos finalmente la verdad salió a la luz
Solo cuando la gente comenzó a ayudarse mutuamente
Carlos está muerto, todos saben qué pasó
En el amanecer yacía frío en su celda
No encontraron sangre ni heridas;
Pero finalmente todos pueden entender
Carlos está muerto, todos saben qué pasó
En el amanecer yacía frío en su celda
No encontraron sangre ni heridas;
Pero todos pueden entender de todos modos