Vansinnets Vind
Genom nattens svarta skogar
Över slätt som blott månen belyst
In bland bergens långa skuggor
där som ljus aldrig hemvist hyst
Mot mörkrets djupa salar
Dit stjärnors ljus aldrig når ut
Där endast vanvett talar
och där hoppet tagit slut
I en svartnad illusionsvärld
bortom dödens själafrid
där som mörkret aldrig vilar
och där allting saknar tid
Svarta vindar vakna hastigt
Ut ur intet, plötslig glöd
som förvrider alla sinnen
och bringar evig död
Röster urskiljs
från malströmmens djup
viskandes löften
burna från världens slut
Stormen nalkas
Mörkret består
Vansinnets vind
följer i mina spår
Vansinnet... följer i mina spår
Skapad i fördärvets skugga
hatar allt av liv och ljus
bortför själar, hungrar evigt
virvlar i vansinnesrus
Dödens röster gör sig hörda
över vindens kalla blåst
söker offer att förföra,
att snärja i sitt sinneslås
Röster urskiljs
från malströmmens djup
viskandes löften
burna från världens slut
Stormen nalkas
Mörkret består
Vansinnets vind
följer i mina spår
Vansinnet... följer i mina spår
El Viento de la Locura
A través de los oscuros bosques de la noche
Sobre llanuras iluminadas solo por la luna
Entre las largas sombras de las montañas
donde la luz nunca ha habitado
Hacia las profundas salas de la oscuridad
Donde la luz de las estrellas nunca alcanza
Donde solo la locura habla
y donde la esperanza se ha agotado
En un mundo de ilusiones oscurecidas
más allá de la paz del alma de la muerte
donde la oscuridad nunca descansa
y donde todo carece de tiempo
Los vientos negros despiertan rápidamente
De la nada, un repentino resplandor
que distorsiona todos los sentidos
y trae una muerte eterna
Voces se distinguen
desde las profundidades del torbellino
susurrando promesas
traídas desde el fin del mundo
La tormenta se acerca
La oscuridad persiste
El viento de la locura
sigue mis pasos
La locura... sigue mis pasos
Creado en la sombra de la perdición
odiando todo lo que es vida y luz
llevándose almas, hambriento eternamente
girando en un frenesí de locura
Las voces de la muerte se hacen oír
sobre el frío viento
buscando víctimas para seducir
para atrapar en su prisión mental
Voces se distinguen
desde las profundidades del torbellino
susurrando promesas
traídas desde el fin del mundo
La tormenta se acerca
La oscuridad persiste
El viento de la locura
sigue mis pasos
La locura... sigue mis pasos