Kaosklockan
Han ansikte sågs svagt i skenet från en cigarrett
Förnimmelsen var vag vad skilde fel från rätt
Han hade glömt sitt mål han ville hitta hem
Han ville fråga nån om råd men visste inte vem
Svart lekte charad vit ville inte vara med
Han marschera i parad och vit stod kvar breved
Jag hade sett så klart och tydligt innan dimman satte in
Nu såg jag ingenting och kårarna kröp in under mitt skin
Kaosklockan hade ringt men ingen sa ifrån
Han lyfte bara luren trodde det var telefon
Han svara artigt som man bör
Fanns dimman i mitt huvud var det hjärnan min som spela mig ett spratt
Svart ville inte sova han låg vaken natt efter natt
Vart han hade tråkigt där han satt helt för sig själv
I ensamheten byggde han sin cell
Mitt i laburinte ser man inget slut
Men är målet med en sån att man ska hitta ut
Eller för att samla kraft och sänka lite fart
Och lämna svart och vit ett tag så man kan tänka klart
Han ansikte sågs svagt i skenet från en cigarrett
Förnimmelsen var vag vad skilde fel från rätt
Reloj del caos
Su rostro apenas se veía en la luz de un cigarrillo
La sensación era vaga, ¿qué diferenciaba lo correcto de lo incorrecto?
Había olvidado su objetivo, quería encontrar el camino a casa
Quería preguntar a alguien por consejo pero no sabía a quién
Negro jugaba a la charada, blanco no quería participar
Él marchaba en desfile y el blanco se quedaba atrás
Había visto claramente antes de que la niebla se cerrara
Ahora no veía nada y los escalofríos se metían bajo mi piel
El reloj del caos había sonado pero nadie dijo nada
Él solo levantó el auricular, pensó que era el teléfono
Respondió cortésmente como se debe
Si la niebla estaba en mi cabeza, era mi cerebro el que me estaba jugando una mala pasada
El negro no quería dormir, se quedaba despierto noche tras noche
Donde se aburría sentado completamente solo
En la soledad construyó su celda
En medio del laberinto no se ve ningún final
Pero ¿es el objetivo de uno de estos encontrar la salida?
O es para reunir fuerzas y bajar un poco la velocidad
Y dejar atrás el negro y el blanco por un tiempo para poder pensar con claridad
Su rostro apenas se veía en la luz de un cigarrillo
La sensación era vaga, ¿qué diferenciaba lo correcto de lo incorrecto?