395px

Solo Estamos Aquí Por Las Drogas

Ebba Grön

We Are Only In It For The Drugs

Det finns inget att göra i den här trista förorten,
Det finns ingenting här för oss.
Nä ursäkta jag överdrev litegrann,
Vi kan ju knarka, supa och slåss.
Så har det alltid varit här ute,
Ingen jävel har brytt sej om oss.
Man ska va som en zombie, va nöjd med sin lott
Å aldrig fråga om nåt.

Vi var trötta på tunnelbanan,
Hade spel på monotonin.
Dom här döda sovstäderna
Där folk inte rör en min.
Vi ville bara ha ett plejs för såna som oss.
Vi ville bara ha nånting för oss.
Vi var trötta på zombielivet
Och att aldrig vänta på nåt,
Att bara hänga runt och glo
Sen plötsligt har dagen gått.
Vi ville bara ha ett plejs för såna som oss.
Vi ville bara ha nånting för oss.

Men det finns inget att göra...

Vi började med konserter,
Det va band och det kom folk.
Vi tyckte det gick jävligt bra,
Vi började få flyt.
Det tyckte inte den svenska byråkratin,
Det tyckte inte vår stolta maskin.
Dom sa stopp, det här verkar vara
Rena jävla anarkin.
Dessutom uppför ni er som
Nåra jävla svin.
Det tyckte alltså den svenska byråkratin,
Det tyckte alltså vår stolta maskin.

Men det finns ju diskotek förstås
Och det finns massor av annan skit.
Där kan vi häcka bäst fan vi vill
Men i huvet står det still.
Där kan vi gå som zombies
Medan muzaken spyr floder av skit.
Där kan vi sluta tänka
Så får dom som dom vill.
Därute kan vi viska
Medan tunnelbanan går förbi.
Du han ser så blå ut i ansiktet.

Solo Estamos Aquí Por Las Drogas

No hay nada que hacer en este aburrido suburbio,
No hay nada aquí para nosotros.
Perdón si exageré un poco,
Podemos drogarnos, emborracharnos y pelear.
Siempre ha sido así por aquí,
A nadie le importamos un carajo.
Debemos ser como zombis, conformarnos con lo que nos toca
Y nunca preguntar por nada.

Estábamos cansados del metro,
Aburridos de la monotonía.
Estas ciudades dormitorio muertas
Donde la gente no muestra emoción.
Solo queríamos un lugar para gente como nosotros.
Solo queríamos algo para nosotros.
Estábamos hartos de la vida de zombis
Y de esperar eternamente por algo,
Solo vagar y mirar fijamente
Y de repente el día ha pasado.
Solo queríamos un lugar para gente como nosotros.
Solo queríamos algo para nosotros.

Pero no hay nada que hacer...

Comenzamos con conciertos,
Había bandas y venía gente.
Nos parecía que iba muy bien,
Empezamos a tener éxito.
Pero la burocracia sueca no lo veía así,
Nuestra máquina orgullosa tampoco.
Decían basta, esto parece ser
Un puro caos.
Además se comportan como
Unos malditos cerdos.
Así lo veía la burocracia sueca,
Así lo veía nuestra máquina orgullosa.

Pero claro, hay discotecas
Y un montón de otras mierdas.
Donde podemos quedarnos todo lo que queramos
Pero en la mente todo está en blanco.
Donde podemos andar como zombis
Mientras la música vomita ríos de porquería.
Donde podemos dejar de pensar
Y así les damos lo que quieren.
Allá afuera podemos susurrar
Mientras el metro pasa.
Te ves tan azul en la cara.

Escrita por: