Ramunder
Och Ramund han steg i skeppet in
Det braka i var och en aure
Och alla män som på skeppet var
De tänkte de hade förgånges
Vi förgånges ikke här, sade Ramund
Vi seglar likaväl, sade Ramund den unge
Så segla de över den stora sjö
Allt inne på jättarne lande
Och Ramund han gick lite bättre fram
Där fick han se store jätten stande
Nu är jag kommen här, sade Ramund
Förutan stort besvär, sade Ramund den unge
För, kära min Ramund du skona mitt liv
Du gör mig nu alls ingen skada
Sju tunnor guld ska jag giva dig
Du skall skina som solen den klara
Detta tar jag när jag vill, sade Ramund
Du får inte leva än, sade Ramund den unge
Det första taget de togo ihop
Så tog de ihopa med händer
Och Ramund han nappa i jättens skägg
Så köttet det lossna ifrån tänder
Hur illa grinar du, sade Ramund
Å värre ser du ut, sade Ramund den unge
Och Ramund han drog sitt stora svärd
Det kalla han Domlingen dyre
Så högg han det store huvud av
Det femton par oxer ej kund röre
Jag tänkt det inte nappa, sa Ramund
Det nappa likaväl, sade Ramund den unge
Och Ramund han lasta skepperna sju
Med guld och med ädla stenar
Så segla han över den stora sjö
Allt inne på kejsarens lande
Nu är jag kommen här, sade Ramund
Förutan stort besvär, sade Ramund den unge
Och Ramund han tog i dörren med kraft
Så alla de murarne rämna
Och fönsteren ut genom dörrarna sprang
Och stenarne ramla tillhopa
Såg du jag slapp in, sade Ramun
Nu gäller pälsen din, sade Ramun den unge
För, käre min Ramund, du skona mitt liv
Du gör mig nu alls ingen skada
Mitt halva rike jag vill giva dig
Och också min yngsta dotter
Detta tar jag när jag vill, sade Ramund
Din dotter också till, sade Ramund den unge
Och Ramund han drog sitt stora svärd
Det han kalla Domlingen dyre
Så högg han kejsarens huvud av
Det rök femton spanska mile
Jag tänkt det inte nappa, sa Ramund
Det nappa likaväl, sade Ramund den unge
Ramunder
Y Ramund subió al barco
Todo temblaba en cada brisa
Y todos los hombres a bordo
Pensaban que habían sido olvidados
No seremos olvidados aquí, dijo Ramund
Seguiremos navegando, dijo el joven Ramund
Así navegaron por el gran mar
Hasta llegar a la tierra de los gigantes
Y Ramund avanzaba con valentía
Donde vio al gran gigante parado
Aquí he llegado, dijo Ramund
Sin mucho esfuerzo, dijo el joven Ramund
Querido Ramund, salva mi vida
No me haces ningún daño
Te daré siete barriles de oro
Brillarás como el sol
Tomaré eso cuando quiera, dijo Ramund
No vivirás más, dijo el joven Ramund
Al unir sus fuerzas
Agarraron al gigante con las manos
Y Ramund agarró la barba del gigante
La carne se desprendió de sus dientes
Qué feo te ves, dijo Ramund
Y peor te verás, dijo el joven Ramund
Ramund sacó su gran espada
Llamada 'Domlingen dyre'
Y cortó la gran cabeza
Que quince pares de bueyes no podían mover
No pensé que se desprendiera, dijo Ramund
Se desprendió igual, dijo el joven Ramund
Ramund cargó siete barcos
Con oro y piedras preciosas
Y navegó por el gran mar
Hasta llegar a la tierra del emperador
Aquí he llegado, dijo Ramund
Sin mucho esfuerzo, dijo el joven Ramund
Ramund empujó la puerta con fuerza
Y todas las murallas se derrumbaron
Las ventanas salieron volando por las puertas
Y las piedras se amontonaron
Ves que entré, dijo Ramund
Ahora es tu turno, dijo Ramund el joven
Querido Ramund, salva mi vida
No me haces ningún daño
Te daré la mitad de mi reino
Y también a mi hija menor
Tomaré eso cuando quiera, dijo Ramund
A tu hija también, dijo el joven Ramund
Y Ramund sacó su gran espada
Llamada 'Domlingen dyre'
Y cortó la cabeza del emperador
Que rodó quince millas españolas
No pensé que se desprendiera, dijo Ramund
Se desprendió igual, dijo el joven Ramund