Grimborg
Där talte två kämpar på norvästan fjäll
"säg, har du ej lust till att gifta dig än"
Men vem skall föra våra runor så väl med den äran
"väl vet jag den som liknas vid dig,
Men friar du dit det kostar ditt liv"
Så redo de båda över en bro
Där tio par kvarnar gingo i blod
När som de redo till konungens gård,
Gärdsgårdane voro av baraste stål
När som de redo till jungfruens grind,
Där spela en hjort och där dansa' en hind
Statt upp, sköna jungfru, med gladeligt sinn
För dörren här står allra kärestan din
Du e den, du e den som jag har älskat i min ungdom
"och är du väl den som jag skall få
Hvi för du icke guld uppå gångaren grå"
Grimborg han ut genom dörren sprang,
Och unga jungfrun kastade svärdet i hans hand
Grimborg han gnägga och vringsta som en häst,
De tolv utvalda kämpar så fällde han därnäst
”eder vill jag hålla för herre så båld,
Därsom ni haver tatt mig genom järn och stål”
Grimborg
Dos guerreros hablaban en las montañas del noroeste
'Dime, ¿no tienes ganas de casarte aún?'
Pero ¿quién llevará nuestras runas con tanto honor?
'Sé bien quién se te asemeja,
Pero si pretendes, te costará la vida'
Así que ambos listos sobre un puente,
Donde diez pares de molinos giraban en sangre
Cuando se dirigieron al palacio del rey,
Los cercos estaban hechos del acero más puro
Cuando llegaron a la puerta de la doncella,
Un ciervo tocaba y una cierva bailaba
Levántate, hermosa doncella, con alegría en el corazón
Porque aquí está tu amado más querido
Tú eres, tú eres a quien he amado en mi juventud
'Y si realmente eres a quien debo tener,
¿Por qué no llevas oro en tu caballo gris?'
Grimborg salió corriendo por la puerta,
Y la joven doncella le arrojó la espada en la mano
Grimborg relinchaba y se retorcía como un caballo,
Y a los doce guerreros elegidos los derribó a continuación
'Os consideraré como señores valientes,
Por haberme vencido a través de hierro y acero'
Escrita por: Jörgen Elofsson, Gjallarhorn