Hjaeltars Kall
Inför adel inför kung
inför präst gav han ord ska bli man fast allt för ung
till kungadräckt man gav gevär
han som knappt har styrka nog att bära sköld är militär
inför pojkar inför män
stiger modet över reling genom segel genom lem
svärd som klyver färgas röd
han som sviker han är ensam och utav modet väntar död
ser kanoners dans vid för
ser matroser fly från däck
män i gråt dör sorg berör
i unga pojkar ser han skräck
tung är röken som förtär
tung är sorgen som han bär
att inte veta vart han far
i hav som förr så stilla var
patroner väcker tysta värn
män som döljer sig i rädsla ifrån skramlet utav järn
hör ropen skalla ha råg i rygg
höj geväret emot axeln må den brinna håll dig skygg
inför pojkar inför män
stiger modet över reling genom segel genom lem
svärd som klyver färgas röd
han som sviker han är ensam och utav modet väntar död
ser kanoners dans vid för
ser matroser fly från däck
män i gråt dör sorg berör
i unga pojkar ser han skräck
tung är röken som förtär
tung är sorgen som han bär
att inte veta vart han far
i hav som förr så stilla var
Inför adel inför kung
inför präst gav han ord ska bli man fast allt för ung
till kungadräckt man gav gevär
han som knappt har styrka nog att bära sköld är militär
i horisonten brinner vattnet tömmer kraft i svaga ben
skriker ut sin rädsla men det är för sent
ser kanoners dans vid för
ser matroser fly från däck
män i gråt dör sorg berör
i unga pojkar ser han skräck
tung är röken som förtär
tung är sorgen som han bär
att inte veta vart han far
ser kanoners dans vid för
ser matroser fly från däck
män i gråt dör sorg berör
i unga pojkar ser han skräck
tung är röken som förtär
tung är sorgen som han bär
att inte veta vart han far
i hav som förr så stilla var
El llamado de los héroes
Ante la nobleza ante el rey
ante el sacerdote dio su palabra para convertirse en hombre aunque sea demasiado joven
se le dio un rifle para vestirse de rey
él, que apenas tiene fuerza suficiente para llevar un escudo, es un soldado
ante niños ante hombres
el coraje se eleva sobre la borda a través de las velas a través de las extremidades
la espada que corta se tiñe de rojo
quien traicione está solo y espera la muerte por valentía
ve los cañones danzar por delante
ve a los marineros huir de la cubierta
hombres llorando, la tristeza los toca
ten miedo en los jóvenes muchachos
pesado es el humo que consume
pesada es la tristeza que lleva
no saber a dónde va
en el mar que antes era tan tranquilo
los cartuchos despiertan defensas silenciosas
hombres que se esconden por miedo al estruendo del hierro
escucha los gritos resonar, ten coraje en la espalda
levanta el rifle sobre el hombro, que arda, mantente alerta
ante niños ante hombres
el coraje se eleva sobre la borda a través de las velas a través de las extremidades
la espada que corta se tiñe de rojo
quien traicione está solo y espera la muerte por valentía
ve los cañones danzar por delante
ve a los marineros huir de la cubierta
hombres llorando, la tristeza los toca
ten miedo en los jóvenes muchachos
pesado es el humo que consume
pesada es la tristeza que lleva
no saber a dónde va
en el mar que antes era tan tranquilo
Ante la nobleza ante el rey
ante el sacerdote dio su palabra para convertirse en hombre aunque sea demasiado joven
se le dio un rifle para vestirse de rey
él, que apenas tiene fuerza suficiente para llevar un escudo, es un soldado
en el horizonte el agua arde, drena la fuerza de las piernas débiles
grita su miedo pero es demasiado tarde
ve los cañones danzar por delante
ve a los marineros huir de la cubierta
hombres llorando, la tristeza los toca
ten miedo en los jóvenes muchachos
pesado es el humo que consume
pesada es la tristeza que lleva
no saber a dónde va
ve los cañones danzar por delante
ve a los marineros huir de la cubierta
hombres llorando, la tristeza los toca
ten miedo en los jóvenes muchachos
pesado es el humo que consume
pesada es la tristeza que lleva
no saber a dónde va
en el mar que antes era tan tranquilo