Del I
Mina fingrar luktar blod, sött, syrligt, dovt, murknande, bittert doftande
En stank av ruttnande kött och hud
Lukten täcker mina kläder, min kropp
Ärrvävnad som spricker upp för ytterligare förruttnelse
Detta både äcklar och fascinerar mig oerhört
Det är vackert men motbjudande
Gränsen mellan kärlek och förakt har aldrig varit otydligare
Armen är glödande het, blodet i mina ådror bränner och river i mig
Det kokar inom mig, jag brinner innombords
Skulle ett snitt ytterligare få smärtan att försvinna eller enbart förtydliga den?
De lo profundo
Mis dedos huelen a sangre, dulce, ácida, sorda, putrefacta, amargamente perfumada
Un hedor a carne y piel en descomposición
El olor impregna mis ropas, mi cuerpo
Cicatrices que se abren para más descomposición
Esto me repugna y me fascina enormemente
Es hermoso pero repulsivo
La línea entre el amor y el desprecio nunca ha sido más borrosa
El brazo arde, la sangre en mis venas quema y rasga dentro de mí
Hierve en mi interior, ardo por dentro
¿Una incisión más haría que el dolor desapareciera o simplemente lo haría más evidente?
Escrita por: Kim Carlsson