Natt I Stockholm
1985 (nittonhundra åttiofem)
När det blev mörkt så gick vi hem
Storstadsdrömmar i små sängar i varenda liten stad
Vi trodde allt de sa var sanningen
Och jag vet att du finns
Kanske väntar du på mig?
Jag tror jag vågar åka
Men får jag komma hem igen?
Och jag vet att du finns
Men vet ingenting om dig
För det är natt i Stockholm
När det är dag i Monterey
1992 (nittonhundranittiotvå)
Med stora drömmar, 19 år
Så många kom till dig men jag
Jag ville bara därifrån
Jag hade allt men ändå ingenting
Och jag vet att du finns
Kanske väntar du på på mig?
Jag tror jag vågar åka
Men får jag komma hem igen?
Och jag vet att du finns
Men vet ingenting om dig
För det är natt i Stockholm
När det är dag i Monterey
Om du vill kan vi ses
Vi kan hitta dit igen
Jag tror jag vågar åka
Men får jag komma hem igen?
Om du vill kan vi ses
Som jag litade på dig
För det är natt i Stockholm
När det är dag i Monterey
Noche en Estocolmo
1985 (Diecinucientos ochenta y cinco)
Cuando oscureció nos fuimos a casa
La gran ciudad sueña en camas pequeñas en cada ciudad pequeña
Pensamos que todo lo que decían era verdad
Y sé que existes
¿Tal vez me estás esperando?
Creo que me atrevo a irme
Pero, ¿puedo volver a casa?
Y sé que existes
Pero no sabes nada de ti
Porque es de noche en Estocolmo
Cuando es de día en Monterey
1992 (diecinueve perros ranitty-dos)
Con grandes sueños, 19 años
Muchos vinieron a ti, pero yo
Solo quería desde ahí
Lo tenía todo, pero todavía nada
Y sé que existes
¿Tal vez me estás esperando?
Creo que me atrevo a irme
Pero, ¿puedo volver a casa?
Y sé que existes
Pero no sabes nada de ti
Porque es de noche en Estocolmo
Cuando es de día en Monterey
Si quieres, podemos ver
Podemos volver a encontrarlo
Creo que me atrevo a irme
Pero, ¿puedo volver a casa?
Si quieres, podemos ver
Como si confiase en ti
Porque es de noche en Estocolmo
Cuando es de día en Monterey