Varelsen
Lyft mig
Upp över ett döende landskap
Åh, du
Denna lindring
Som bränner allt för hårt
När allt svider som färska sår
Denna vanskapta värld
Tycks för en minut vacker
Trots inre stormar
Och invand misär
Jag sliter dig I stycken
Som tidsfördriv
För att ha dig här
Jag river sönder mig själv
Av depressiva direktiv
Jag ser undergången
Jag blir förblindad, blixtkär
Sådan värme
När det är isande kallt
Sådan kärlek
När jag förlorar allt
En irritation
När jag förlikat mig
Det är underbart
Der är sant!
En hopplös situation
Invanda mönster
Vardaglig stagnation
La Criatura
Levántame
Sobre un paisaje moribundo
Oh, tú
Este alivio
Que quema todo demasiado fuerte
Cuando todo arde como heridas frescas
Este mundo deformado
Parece hermoso por un minuto
A pesar de las tormentas internas
Y la miseria habitual
Te desgarro en pedazos
Como pasatiempo
Para tenerte aquí
Me destrozo a mí mismo
Con directrices depresivas
Veo la perdición
Quedo cegado, enamorado a primera vista
Tal calor
Cuando hace un frío helador
Tal amor
Cuando lo pierdo todo
Una irritación
Cuando me resigno
Es maravilloso
¡Es verdad!
Una situación desesperada
Patrones habituales
Estancamiento cotidiano