Kaldidalur
Ei voga sér að jökulrönd
Drottnar hvorki né djöflar
Lífsvon mín að engu varð
Í ferðalok svo þreyttur
Eintal óttans kvað sér hljóðs
Sáttur gaf upp andann
Gröf mín þar sem gafst upp hold
Í jökulsins langa dal og kalda
Ég veit ég aldrei kem til baka
Til baka heim til þín
Ég leggst í svefninn langa
Í friði og ró í Kaldadal
Dauðans hvíta hulan köld
Grænan gróður kæfir
Lífsins dagur stuttur er
Í jökulsins langa dal og kalda
Ég veit ég aldrei kem til baka
Til baka heim til þín
Ég leggst í svefninn langa
Í friði og ró í Kaldadal
Ég sef og aldrei dagar aftur
Nótt mín eilíf er
Ég leggst í svefninn langa
Í friði og ró í Kaldadal
Kaldidalur
Geen zicht op de gletsjerlijn
Heersers noch duivels
Mijn levenshoop is verdwenen
Aan het eind van de reis zo moe
De monoloog van de angst klonk
Tevreden gaf ik de geest op
Mijn graf daar waar het vlees opgaf
In de lange en koude vallei van de gletsjer
Ik weet dat ik nooit terugkom
Terug naar jou, naar huis
Ik ga in de lange slaap
In vrede en rust in Kaldadal
De witte schuilplaats van de dood is koud
Groen gewas verstikt
De dag van het leven is kort
In de lange en koude vallei van de gletsjer
Ik weet dat ik nooit terugkom
Terug naar jou, naar huis
Ik ga in de lange slaap
In vrede en rust in Kaldadal
Ik slaap en nooit weer dagen
Mijn nacht is eeuwig
Ik ga in de lange slaap
In vrede en rust in Kaldadal