Dödensgränsland
VERS 1:
Den här är för er I Stockholm
Som det går snett för
Jag vet hur det känns
När livsglädjen dör
Det börjar I sexan
Man tjafsar med vikarien
Man skiter I skolan
Där vill man inte va en dagen
Sjuan kom och man drog till matsalen
Men namnet kom inte med I uppropningstalen
Socialen och ett internat på Eckerö
Man skröt om alla minnen
Tiden var så jävla slö
Efter halva åttan
Dags för en att rymma
Tillbaka till torget, softa med dom grymma
Paragraf 12 man blev least efter en vecka
Beskedet kom, är du son till Rebecka
Fuck allt
Nu finns det inget kvar att leva för
Tunnelbanans brus på perrongen är allt man hör
Det var grått kalla vindar med regn och skur
När snuten tog en till Lövsta som ett djur
Isolerad naken med 11 grader Celsius
Inkrupen I ett hörn
Som en liten dammtuss
Nu vill jag cut, tagga hem men det är pansarglas
Händerna slås blodiga man inser sitt knas.
REFRÄNG:
Jag har alltid fallit
Försökt klamra tag
Men det finns ingen hjälpande hand
Känns som Gud redan kallat
Snart dags att gå över ån, till dödens gränsland.
VERS 2:
Tio veckor kvar och I pingis blev man proffs
Man kände sig som slaven med staten som boss
Släckte lampan vid halv 10
Somna runt 4
Utslängd från verkligheten
Som en liten myra
Slängde up en spya
Och sket I frukosten
Ens första besök
Blev ett möte med polisen
Den blåa grisen, I skit, undersöker
Man önskar han döden
Och vill se hur han blöder
Allt blir kaos
Och snart ska man slussas ut
Ett nytt hem, Edesta, när fan ska det ta slut
Nu skulle man plugga för sitt skolslut betyg
Man var flummig genom proven
Meckade I smyg
På helgen fick man resa hem
Men allt kändes konstigt
Killar som man hängde med
Gick nu helt snobbig
Såg mig som en tattare
Som bland moln svävar
Samhället spräcktes till fett skilda världar
REFRÄNG:
Jag har alltid fallit
Försökt klamra tag
Men det finns ingen hjälpande hand
Känns som Gud redan kallat
Snart dags att gå över ån, till dödens gränsland.
VERS 3:
Pass på hela världen
Och låt Gud leda vägen
Man kom ut från alla hem
Men det är något som förtär en
Fortsatt vård
Blev tingsrättens domslut
Tårarna rann vafan hände med ens livskrut
Gode gud upp I himlen blå
Säg mig varför ska man fortsätta gå
Vänta på ödet blir väl ditt enkla svar
Stockholms gator blir allt man har kvar
Dag efter dag
Och man bryts sakta ner
Medans hoppet brann upp och hatet kom till fler
Ey vafan sker, I underjordens tunnel
Ungdomens stamina fuck den är försvunnen
Man blir bunden, med rep I djupa grottan
Behandlad, som den lilla smutsiga råttan
Men för oss, blir det renhet och helhet
I ett internationellt knas på vår planet
Ingen svek för jag har levt I det jag berättar
Den enda jag önskar är att ungdomen klättrar
Och blir nått
Nått som kan förändra situationen
Slipar hornen, och nu, tar vi zonen.
REFRÄNG:
Jag har alltid fallit
Försökt klamra tag
Men det finns ingen hjälpande hand
Känns som Gud redan kallat
Snart dags att gå över å, till dödens gränsland. --(gånger 2)
Slut!
Límite de la Muerte
VERS 1:
Este es para ustedes en Estocolmo
A quienes les va mal
Sé cómo se siente
Cuando la alegría de vivir muere
Comienza en sexto grado
Discutiendo con el sustituto
Ignorando la escuela
No quieres estar allí un día
Llegó séptimo y fuiste a la cafetería
Pero tu nombre no estaba en la lista de asistencia
Servicios sociales y un internado en Eckerö
Presumiendo de todos los recuerdos
El tiempo era tan malditamente lento
Después de la mitad de octavo
Era hora de escapar
De vuelta a la plaza, relajándose con los geniales
Párrafo 12, te liberaron después de una semana
La noticia llegó, ¿eres hijo de Rebecka?
Al diablo con todo
Ahora no hay nada por lo que vivir
El ruido del metro en el andén es todo lo que se escucha
Eran días grises y fríos con lluvia
Cuando la policía te llevó a Lövsta como a un animal
Aislado y desnudo con 11 grados Celsius
Acuclillado en un rincón
Como un pequeño copo de polvo
Ahora quiero irme, volver a casa pero hay vidrio blindado
Mis manos sangran al darme cuenta de mi locura.
CORO:
Siempre he caído
Intentando aferrarme
Pero no hay una mano que ayude
Se siente como si Dios ya hubiera llamado
Pronto será hora de cruzar el río, hacia el límite de la muerte.
VERS 2:
Diez semanas más y en ping pong te volviste profesional
Te sentías como un esclavo con el estado como jefe
Apagabas la luz a las nueve y media
Te dormías alrededor de las cuatro
Expulsado de la realidad
Como una pequeña hormiga
Vomitaste
Y cagaste en el desayuno
Tu primera visita
Fue una reunión con la policía
El cerdo azul, en mierda, investiga
Deseas su muerte
Y quieres verlo sangrar
Todo se vuelve caótico
Y pronto te enviarán fuera
Un nuevo hogar, Edesta, ¿cuándo terminará esto?
Ahora tenías que estudiar para tus calificaciones finales
Estabas volado durante los exámenes
Haciendo trampa en secreto
Los fines de semana podías regresar a casa
Pero todo se sentía extraño
Los chicos con los que solías juntarte
Ahora eran unos snobs
Me veía como un vagabundo
Que flotaba entre las nubes
La sociedad se dividió en mundos completamente diferentes
CORO:
Siempre he caído
Intentando aferrarme
Pero no hay una mano que ayude
Se siente como si Dios ya hubiera llamado
Pronto será hora de cruzar el río, hacia el límite de la muerte.
VERS 3:
Cuida al mundo entero
Y deja que Dios guíe el camino
Saliste de todos los hogares
Pero hay algo que te consume
Continuó el cuidado
Fue la sentencia del tribunal
Las lágrimas caían, ¿qué demonios pasó con tu vida?
Buen Dios en el cielo azul
Dime, ¿por qué deberíamos seguir adelante?
Esperar el destino será tu simple respuesta
Las calles de Estocolmo son todo lo que queda
Día tras día
Y te vas desmoronando lentamente
Mientras la esperanza se desvanecía y el odio crecía
Ey, ¿qué demonios pasa, en el túnel del inframundo?
La resistencia de la juventud, se ha ido
Estás atado, con cuerdas en la profunda cueva
Tratado como una pequeña rata sucia
Pero para nosotros, será pureza y totalidad
En un desastre internacional en nuestro planeta
Nadie traiciona porque he vivido lo que cuento
Lo único que deseo es que la juventud avance
Y se convierta en algo
Algo que pueda cambiar la situación
Afilando los cuernos, y ahora, tomamos la zona.
CORO:
Siempre he caído
Intentando aferrarme
Pero no hay una mano que ayude
Se siente como si Dios ya hubiera llamado
Pronto será hora de cruzar el río, hacia el límite de la muerte. --(repetir 2 veces)
¡Fin!